Eskilstuna!

Jag är sjukt trött, har sovit för lite i två nätter nu, men vad gör man inte för att få kärlek och för sin kärlek. Idag på morgonen åkte Cicci hem efter en väldigt lyckad helg. Hon börjar jobba direkt när hon kommer ner så det var därför hon var tvungen att åka så tidigt. Hur hon ska orka jobba är en gåta för mig men det går säkert på vilja. Hon får tänka tillbaks på alla fina minnen från helgen så blir allt så mycket lättare.

Gårdagen var enormt rolig. Som vanligt kom vi iväg senare än vi tänkt oss och efter att han inhandlandet en nalle på vägen så hittade vi fram till Eskilstuna runt halv två. Då återstod problemet att hitta till Hagnestahill. Cicci har tjatat om att hon vill dit ett antal gånger och trots att vi varit i Eskilstuna ett par ggr. har det inte blivit av. Men nu var det äntligen dags och jag blev halvt hysterisk innan jag hittade dit. Jag har väldigt dåligt tålamod när det gäller att snurra runt och leta efter ett ställe sådär. Det är därför jag försöker göra så noggranna vägbeskrivningar som möjligt på förhand men den här gången hjälpte det inte. Hur som helst så hittade vi dit till slut och vi konstaterade att det var ett väldigt litet område. Vi tog kort på skylten "Hagnestahillvägen" innan vi fortsatte mot Parken Zoo.

Vi kom dit strax efter två och såg att folket började samlas inför Sebastians konsert kl. 3. Den hade vi inte tänkt se så vi gick in och tittade på djuren istället. Vi började med att äta lite och jag såg till att ta reda på var det övriga folket var. Det visade sig att dom hängde vid scen och såg Sebastian. Ne, tack, vi klarar oss nog utan honom skrev jag tillbaks. Så fortsatte vi vår vandring. Såg på söta små apor, tapirer, en massa fåglar, pumor, små krokodiler, lamor, afrikanska vildhundar, gnuer och tigrar m.m. Vi tyckte dock att det var mindre djur än förra året när vi var där men det är möjligt att säsongen inte kommit igång riktigt än. När vi stod och tittade på tigrarna så ringde Marre och tyckte att vi kunde komma till scen och det gjorde vi givetvis. Får man order så inställer man sig. Det lär ju Patryk lära sig snart om inte annat.

Cicci och jag hälsade på Erik, Stefan, Patryk, Marre och Jassi. Det var riktigt kul att träffa alla och extra kul att träffa Jassi. Första gången sen vi lärde känna varandra. Sen pratade vi om det ena och det andra och planerade inför konserten. Marre var nervös inför vårt "nalle-regn". Vi hade 16 nallar som skulle upp på scen och vad kunde hända? Vi kunde kasta vid fel tidpunkt, någon kunde inte hamna på scen och någon kunde träffa Agnes i huvet... Hur det gick får ni snart veta.

Konserten började strax efter utsatt tid. Tyvärr tvingades Agnes soundchecka precis innan hon gick på men hon klarade det utmärkt. Till tonerna av Get My Math sprang hon och dansarna in på scen och rev av den på ett riktigt bra sätt och så fortsatte det. Agnes var på ett strålande humör och gjorde riktigt bra ifrån sig. Och publiken var med på noterna. Stort jubel efter varje låt och främst från oss sju längst framme vid scen. Alla shakade järnet och jag kände mig grymt laddad under hela konserten. Och Agnes, visst shakade jag åt dig också. Emotional och Stranded gjorde Agnes grymt bra, vilket i och för sig inte var någon överraskning. Och hur vackert och underbart är det inte att se och höra Agnes sjunga I Believe och Let Me Carry You, rysningar.

Sen följde det sedvanliga idoltemat till publikens stora jubel. Right Here Right Now presenterades och Agnes sa att alla skulle sjunga med och att hon inte ville höra sin egen röst. Själv tänkte jag att det hade gått så otroligt fort. Var vi redan framme vid den låten? Innan låten vände hon sig mot Jesajah och tog sig mot halsen men sen levererade hon låten på ett fantastiskt sätt. Sen väntade vi oss att hon skulle gå av scen och återkomma med What A Feeling som extranummer. Tala om att vi fick lite panik när hon körde WAF direkt. Nallarna delades ut i ett flygande fläng och vi laddade inför första refrängen. Och så perfekt allting blev. Agnes vände sig om och tog ett par steg mot oss och möttes av ett stort nalleregn. Hennes reaktion var enormt rolig att se. Hon blev rejält överraskad men otroligt glad. Efteråt sa hon att hon skulle ha alla nallarna på sin säng, wiie! Så det hela blev väldigt lyckat. Naturligtvis fotade jag och tog lite småfilmer som jag ska bearbeta och lägga upp på Agnes-Carlsson.nu. Lånade mammas kamera igen och dom flesta bilderna blev bra och filmerna helt okej även om jag var skapligt darrig, haha!

Efteråt väntade vi på Agnes som kom ut och skrev autografer. Vi tog bild på henne och bytte några ord. Sen såg vi till så att våra nallar blev väl omhändertagna innan vi gick och köpte lite glass. Jassi var tyvärr tvungen att ge sig av lite tidigare. Cicci och jag tog avsked av de fyra övriga som skulle med tåget innan vi tog bilen, till stationen! Där lyckades vi skrämma slag på alla, innan dom fyra som skulle med Stockholmståget hoppade på det. Vi väntade in Patryks tåg som gick 20 min. senare och sedan skulle vi bege oss hemåt då dagens negativa grej kom. Den tänker jag inte gå in på närmare här men det slutade med att vi tog oss en tur upp till Stockholm för att reda ut ett och annat. Tråkigt nog blev det inte som ville för trots allt hade det nog varit bäst men vi vände i Salem och åkte hemåt igen. Här hemma hamnade vi som vanligt vid datorn och flummade med Agnes samtidigt som några uppdateringar gjorde på A-C.nu

Och nu ska vi fira syrrans födelsedag!