En börda har släppt även om det känns delat... Det var tvunget att komma ut så småningom. Nu kanske jag slipper den press jag känt och alla problem som det fört med sig. Livet är inte lätt alla gånger. Det har jag fått erfara. Jag tror på en lösning. Det kan inte vara meningen att det ska fortsätta så här. Trots allt så finns det dom som har det värre. Att mista en nära anhörig måste vara det värsta som finns. Tryggheten försvinner och allt bara går i kras. Det är vad som hänt i Six Feet Under. Visserligen bara en serie men som trots allt har ett budskap. Ofta går det att få sig en tankeställare när man ser den serien. Hur hade jag hanterat den situation osv. Dagens avsnitt gjorde en rörd på flera sätt. Var rädda om varandra.... Man vet aldrig när någon rycks ifrån en. Det här blev väldigt allvarligt känner jag men allt kan inte vara glatt jämt. Ett år sedan jag, Cicci, Anneli, Fanny m.fl. såg kent i Malmö. En oförglömlig dag. Pratade med Cicci om det igår och det är härligt att minnas tillbaka. Min första kent-konsert. Allt från tågresan ner, mötet med folk, vandring på stan, färden till konsertplatsen, all väntan... Anna Ternheim var förband, kan det bli vackrare? Så oerhört perfekt med Anna innan en konsert med kent. Har inte riktigt tänkt på det så förrän nu. Nedräkning på storbildsskärm och till tonerna av 400 slag lyftes skynket bort och där stod pojkarna från Eskilstuna. En grym konsert som jag alltid kommer minnas... Efteråt blev det en snabb promenad genom Malmö för att till slut hinna fram till ett tåg... Vi andra väntade lite längre innan vårat tåg tog oss tillbaka till Helsingborg. Minnen, minnen, minnen...När Jag blir grå När Jag faller Orkar Du för 2? När idag blir igår Kommer Du att älska mig ändå? kent - Berg & Dalvana
Jag väntar fortfarande på varmare väder. Nu har det varit ganska stiltje i vädret en tid. Hyfsat varmt men ändå för kallt för att klä av sig och för kallt för att få den där riktiga motivationen att ge sig ut och springa. Det är väldigt vad man blir kräsen med träningen men jag vet iallafall att jag inte är ensam. Har haft en nostalgidag idag. Satte på idol-dvdn från 2005 och gick igenom nästan alla Agnes framträdanden. Jag kunde inte låta bli att återigen bli imponerad av vilken fantastisk röst hon har och vilken förvandling hon gör på scenen. Från att vara relativt blyg vid sidan av går hon upp och framför låtarna som om hon aldrig gjort något annat. Hon gjorde låtar som My Everything, Beautiful, Wonderwall, What A Feeling, Young Hearts Run Free så oerhört bra.... För att inte tala om framträdandet med Right Here Right Now i finalen. Magiskt!Jag hoppas verkligen att Agnes får möjlighet att visa vad hon går för på nästa skiva. Med låtar där hon får sjunga ut och visa upp den fantastiska röst som hon har. Det var lite för lite av det på den senaste skivan. Hon måste hitta sin grej med just den där känslan där man känner djupt in i själen att hon menar vad hon sjunger om... Som jag för all del gör redan nu. Om Agnes får möjlighet att göra just sin grej då kommer hon gå långt... Jag hoppas bara att skivbolaget tror på henne och låter henne ta det steget. Vet inte hur många som kommer ihåg att Agnes fick i julklapp av oss fans att lära sig mer om delfiner och bada tillsammans med dom. Nu har hon varit på Kolmården och hade hur roligt som helst. Efteråt sa hon att det var den bästa julklappen hon fått någonsin... Det värmer! Tidigare var hennes favoritdjur apa, behöver nog inte säga vad det är efter att hon varit med om det här.
Måste lägga in en fantastisk bild på Agnes och en delfin.
when night turns to daywhen clouds block the sunI will wash them awayI´m yours - and you´re always minewhatever will be, will be finecause now I´m Forever yours...Agnes Carlsson - Forever Yours
Det borde bloggas oftare men ibland hinner jag inte och ibland orkar jag inte... En vecka ska sammanfattas.
Tävlingen i lördags gick bra. Det känns skönt att kunna skriva efter allt strul som var förra säsongen. Nu känner jag mig trygg med utrustningen även om det tar sin lilla tid att få ihop allting. Det är väldigt mycket sladdar och kablar hit och dit. Sov rätt dåligt natten innan tävlingen men lyckades trots det hålla skärpan uppe... I går var jag iväg och lärde ett par stycken kameran men fortfarande är det ett antal som behöver lära sig den för att tävlingarna ska kunna flyta på i sommar.
Får väl ägna några rader åt schlagerfinalen också. The Ark var tippade att åtminstone hamna topp 5. Det slutade med en katastrofal 18:e plats. Efteråt var jag inte ensam om att reagera på hur östländerna röstar. Dom kan inte ens tänka tanken att ringa och rösta på något av västländerna. Följden blev att det alla västländer radade upp sig i slutet medan östländerna dominerade i toppen. Serbien vann och skönt var väl det eftersom det var en av dom bättre låtarna. Jag gillade Finlands och Moldaviens rockiga låtar men för dom gick det inget vidare. Två vinnare av idol var med... Får vi se Agnes nästa år? Hur som helst så behöver något göras åt östländernas dominans. Sen Jugoslavien och Sovjetunionen splittrades så har det blivit väldigt många nationer där alla grannländerna röstar på varandra. För att inte tala om Cypern och Grekland... Dom nordiska länderna är tyvärr inte mycket bättre. Men i The Arks fall så har dom turnerat runtom i Norden och då är det inte konstigt att dom får fler röster än andra länder.
I söndags och måndags hände inte mycket vettigt. Jag tog det mest lugnt och uppdaterade lite hemsidor. I tisdags arrangerade vi Vår Ruset. 8000 tjejer hade anmält sig så det var fullt upp. Mycket förarbete. Jag fixade i ordning vid målet. Där skulle det delas ut en massa saker. Alla som kom i mål fick en medalj, banan, kexchoklad, ett minipaket Kelloggs K-special, en kravmärkt dricka, en handledväska, en nyckelring med info om cancer och toapapper. Det sista skrattade vi en del åt för vem tycker att det är roligt att få en toarulle?
I år var det ny bana så jag och en kompis drog iväg en bit för att se dom första löparna efter ungefär 1 km innan vi tog oss tillbaka till målet. Väl där tog jag i vanlig ordning kort av dom som kom först i mål. Räknade ut att det var sjätte året i rad som jag tog foto där. Tyvärr var det ingen från Norrköping som var bland dom första i mål.
Sen återstod att dela ut nyckelringen som jag gjorde i drygt en timma innan det var dags att riva ner och plocka i ordning. Var hemma runt tio...
Annars är jag fortfarande på jakt efter ett jobb. Sökte ett antal igår. Allt från post till mataffärer. Jag försöker hitta på smarta saker för att jag ska verka intressant men det går trögt. Det är sorgligt att det ska vara så svårt att få tag i ett jobb...
I onsdags rök en visdomstand. Efter mycket om och men med extra röntgen fick dom klartecken för att ta ut tanden och det gick på ett par minuter. Tydligen så var det fyra rötter på den vilket dom tyckte var intressant... Skönt att bli av med den men lite svårt att äta vissa saker nu när det är ett hål. Men det har faktiskt gått bättre än jag trodde. Jag var beredd på att det skulle göra betydligt mer ont efteråt och att det skulle vara svårare att äta.
38 dagar kvar till Peace & Love...
Jag vågar inte tänka på vad värdet är på allt det jag har nere i källaren nu. Eltidtagningsgrejer, vindmätare och en scoreboard. Nu verkar iallafall allt fungera. Skulle det fungera så bra imorgon så känns det riktigt tryggt framöver.
Igår var jag och tittade på Grabbhalvan som gick här i stan för 15:e gången. Jag har varit med och sprungit det ett antal gånger men nu var det några år sedan. Den senaste tiden har ju träningen legat nere och det värsta är att jag inte riktigt fick den där sugen att börja träna som jag brukar få när jag ser andra springa. Jag tänkte mer på hur otroligt mycket träning det krävs för att komma upp på en någorlunda hög nivå. Men det lär väl sluta med att jag drar igång träningen snart igen... Då mår jag som bäst.
Tittade på semifinalen av melodifestivalen igår. Det är nästan som ett lotteri att tippa vilka som ska gå vidare. Jag höll på Moldavien och den gick faktiskt vidare. Däremot åkte favoriter som Schweiz och Andorra ut och en rad öststatsländer gick vidare Tyvärr är det väldigt mycket politik som styr i den där tävlingen. Det är tråkigt att Cypern och Grekland alltid ska ge varanda 12 p. och likadant vad gäller grannländerna runt gamla Jugoslavien och öststaterna.
Lite roligt var det däremot att läsa att Christer Björkman blev rörd till tårar när han var på The Arks konsert i Helsingfors i onsdags. Denna Björkman har försökt få med The Ark i melodifestivalen i fyra år men ändå har han inte sett en spelning med dom. Hur hänger det ihop? Går han bara på rykten eller chansar han med bra artister? Hur som helst så tycker jag att han borde ta sig en sväng om för att kolla in dom artister han rekryterar. Annars är det lite pinsamt.
Återstår att se hur det går för The Ark imorgon. Senaste repet gick tydligen riktigt bra och dom fick med sig publiken i arenan. Topp 5 ska det bara bli!
Dagens roliga var att lilla Anastazia minns mig. Hon har tydligen sagt: "roligt leka ballong med Marcus" Så sött! Kul att jag lyckades göra lite intryck... Annars har dagen mest bestått av hockey-VM. Såg Ryssland slå Tjeckien och ryssarna imponerade rejält. Dom lär bli riktigt svårslagna framöver. För en gångs skull drar alla i laget åt samma håll och dom hade ett högre tempo än Tjeckien hela matchen igenom. Sen var det dags för Sverige och dom lyckades efter visst besvär slå Slovakien med hela 7-4! Märkligt att det blev så mycket mål. Särskilt som Sverige-Finland blev 1-0 häromdagen. Svenskarna agerade darrigt emellanåt och det känns inte helt tryggt. Vad händer när Kanada trycker till i semifinalen? För med all sannolikhet blir det dom som står för motståndet på lördag. Jag lider med E. och C. Oerhört märkligt att båda två kunde få oerhörda magsmärtor i stort sett samtidigt och att ingen av dom blir bättre. I dagens sjukvård verkar det tydligen vara bättre att avvakta för att se om det KANSKE blir bättre än att försöka hitta orsaken direkt. Det kan väl inte vara kostnaderna som ska styra om man ska göra tillräckligt med undersökningar. Folk ska inte behöva lida i onödan. Nu är det ju inte lätt att veta vad man ska göra om det inte går att ställa någon diagnos men bättre att göra något än inget alls. Jag hoppas verkligen att det ska bli bättre för båda inom kort. För så här ska inte någon behöva leva. Tänker mycket på lördagen. Då är det dags att dra fram eltidtagningsutrustningen igen. Med allt vad det innebär. Förra året gick det ju allt annat än bra när vi körde tävlingarna, även om vi lyckades genomföra dom. Nu har vi dessutom en del ny utrustning att ta hänsyn till. Vi har fått en ny vindmätare som ska kopplas till kameran och en tavla där löptiden rullar hela tiden och stannar automatiskt på den som springer först i mål. Vi är ju försöksobjekt vad gäller det mesta och är tydligen dom enda i hela världen som har så bra utrustning. Åtminstone ska den bli så pass bra. Huvudsaken är att det fungerar bättre än förra året...
Spännande att komma till sin blogg och se att senaste inlägget ligger dubbelt. Speciellt som jag inte skrivit på över en vecka. Har det någonsin hänt? Inte har jag särskilt mycket att skylla på heller. Vissa dagar har det varit mindre tid för att skriva men men.. Det är inte något jag kan göra så mycket åt nu.
kent har gett mig svaret på något som jag irriterar mig på. Fansen får skriva frågor till bandet på deras hemsida med tanke på att dom är i slutskedet av inspelningen av deras nya skiva som släpps i höst. Vissa svar är helt galna som det här. Något som jag som sagt stör mig på...
varför ska fåglar vara så jobbiga och väcka en?
/ jasse, 16 år, hultsfred
Dom vill att du ska komma ut och röja.
/ kentI helgen har vi haft besök av min moster och hennes man och deras gudbarn på 2 år. Riktigt kul att träffa henne, eftersom dom pratat så mycket om henne. Av någon anledning så verkade hon tycka om mig en hel del. Vi slog en ballong till varandra fram och tillbaks och det tyckte hon var riktigt roligt..skrattade en hel massa. Så otroligt söt och go! Hon bjöd mig på godis och hade sig... Det var ju inte utan att man började tänka på att få egna barn.. När dom är i den åldern är dom så myysiga. Här kommer en bild på underverket, Anastazia.
I övrigt har några personer hunnit fylla år sen jag skrev sist. Får passa på att säga grattis i efterskott till Lina, Lotta och mamma!
Sov väldigt konstigt förra veckan. Vissa nätter vaknade jag flera gånger varje natt och en natt drömde jag en märklig dröm. Skulle flyga utomlands med Cicci och strax efter att vi lyft så blev det nåt fel så vi höll på att störta... Men som tur var gick landningen bra, mitt i en park i Köpenhamn.. !? Sen hände ett och annat och det hela avslutades med att jag träffade en kompis som jag inte hört nåt ifrån på ett tag. Fattade inte vad allt kom ifrån mer än att jag förmodligen saknar personen ifråga. Allt kändes oerhört verkligt också så när jag väl vaknade tidigt på morgonen lyckades jag inte somna om. Nu har jag yrat tillräckligt.
