Sommarens konsert?

Sommaren ser ut att kunna bjuda på en rad spännande konserter. Winnerbäck dyker upp i Landskrona 10 juli, Agnes på Liseberg 4 aug och kent på Sofiero den 6 aug. Men idag presenterades det som kan bli sommarens stora höjdpunkt. Eller vad sägs om Amanda Jenssen, The Sounds och The Ark under en och samma kväll? Så blir nämligen fallet på Sofiero den 15 juli och det lär bli en riktig höjdare!
Det får bli allt för den här bloggen. Vem har sagt att det behöver vara långa inlägg hela tiden?

Save me morninglight

Dags att återuppta bloggandet litegrann. Vågar inte lova nånting om hur ofta det blir av för då lovar jag nog för mycket. Jag vill slippa känna några krav eller någon stress på att blogga som fallet varit vid något tillfälle tidigare.
Jag vill nämligen skriva lite om den underbara konserten som jag och Ciccis beskådade på The Tivoli i Helsingborg igår. Vi såg Amanda Jenssen. Andra gången vi ser henne där och båda gångerna bär jag med mig på ett speciellt sätt.

Vi stod på ungefär samma ställe som förra gången det begav sig. Amanda var något försenad och vi väntade tålmodigt. Vissa verkade dock tappa tålamodet lite men jag tror inte dom blev besvikna av det dom fick uppleva när väl Amanda och Team Jenssen tog sig an scenen.
Senaste skivan är ju helt underbar på alla sätt. En kanonskiva rakt igenom. Save Me For A Day fick inleda och den var ännu bättre live än på skiva. Pär Wiksten, (Pappa Pär som Amanda vill kalla honom), knockade sitt mickstativ direkt och det skulle fortsätta på den vägen.

Wiksten var heltänd och stod för en rad spontana saker konserten igenom. Amanda och övriga bandet bara skrattade och hängde på. Spelningen bjöd på nästan bara nya låtar. Endast två låtar från förra skivan och sedan en klassiker från 30-talet av Cab Calloway som fick avsluta.
Amanda bjöd på en show som innehöll lite rekvisita i form av en fåtölj och spontant så ställde hon sig också på ståbasen under slutet av Amarula Tree. Många låtar är riktigt bra live, Borderline, Autopilot, Morninglight och självklart Happyland.

Men jag måste lyfta fram två höjdpunkter. Akustiska For The Sun som Amanda skrev hemma på sin kammare när hon var 16-17 och som på förra turnén backades upp av fullt band. Nu var det bara gitarr, Amanda och lite körkomp. Fantastiskt fint!
Duetten Someday, en låt som inte spelats in och som är gjord för att köras live, var dock kvällens stora höjdpunkt. En duett, Amanda och Pär, där glädjen på scenen smittar av sig till publiken som brister ut i kören Someday life will go our way....
Magiskt var det också när alla i publiken brister ut i introt till Happyland när det väntas extranummer. Mycket riktigt är det den låten som inleder akten med extranummer.

En enormt härligt konsert där Amanda även bjöd på spontant mellansnack. Ta t.ex. historien om duvan som hon mötte på fönsterblecket utanför sitt hotellfönster när hon kom till Helsingborg. Hon upptäckte att den hade en skadad vinge som var blodig och funderade på över vad hon skulle kunna göra för att rädda den. Efter kontakt med receptionen, som skickade upp en städerska som inte var till någon hjälp, tog hon en strumpa över handen och skulle ta tag i den. Då blev den rädd och föll neråt, Amanda tittade ut för att få se den flyga upp i luften...

Det är omöjligt att gå ifrån en spelning med Amanda utan att ha ett stort leende och stor glädje i kroppen. Nästa lördag är det dags igen. Då är platsen Kulturbolaget i Malmö. Även där har vi sett henne tidigare. Längtar redan...