Sanna vänner

I bland fattar jag inte vad jag håller på med. Jag har flera riktigt fina vänner i min närhet som verkligen bryr sig och finns där för mig. Men ibland tar jag inte alls tillvara på dom på det sätt som dom förtjänar. Idag kom jag verkligen till insikt om det när Carro ringde. En mer underbar person finns väl knappast att finna. Hon bryr sig, hon finns där och vill alltid ens bästa. På samma sätt har jag funnits där och stöttat henne igenom en massa jobbiga saker. Sen hände det som inte får hända. Vi "tappade" varandra och jag fattar inte hur eller varför det hände. Jag har saknat henne, tänkt på henne, vi har ringt varandra nångång ibland, men har ändå inte fått den där kontinuerliga kontakten. Jag blev rörd av vårt samtal idag. Jag har svikit ett flertal gånger och ändå hör Carro av sig och är hur söt som helst emot mig. Visst har jag vetat att jag betytt mycket för henne men kanske inte hur mycket... Ännu ett exempel på att mitt självförtroende spelar mig ett spratt.

Annars har det planerats inför kommande vecka med allt vad det innebär. Resa ner till Cicci och konserter... Det börjar bli en vana att vi har en konsert eller någon aktivitet för oss när vi träffas. Vi skulle behöva få lite tid för oss själva. Så ofta och under så många dagar hinner vi ju inte träffas och därför vore det skönt att bara vara och ta det lugnt. Men förhoppningsvis kan det bli så i december. Sedan återstår det att se hur vår framtid ser ut. Vad händer för Cicci i vår och vad händer för mig? Känner att jag har väldigt många måsten över mig just nu. Men som någon sa så är hälsan det viktigaste. Hur kul är det att gå runt och må dåligt för att vissa saker ska göras. Hur som helst så är Ciccis och min kärlek väldigt stark, vilket känns helt underbart, och frågan är bara var och när vi ska kunna slå oss till ro.

Nu blev det en väldigt personlig blogg men jag kände att det kunde behövas.

Tack Carro! <3

Alla måste ha nån att kunna lita på, det är så
Och en trofast vän är mera värd än guld
Jag vet, vänner prövas genom tidens gång
Sviker aldrig fast din väg är lång
Finns där vid din sida när vågorna slår
Håller det de lovar, det är vänner som består
Carola - Sanna vänner

Feels like sand in my eye

Anna Ternheim hade turnépremiär i Stockholm i torsdags. Anna var förband till Lasse Winnerbäck under hans höstturné 2004. Nu står Anna på egna ben med Tomas Andersson Wij som förband. Men det hindrar inte Lasse från att fortsätta följa Anna utan han var på plats under premiären, riktigt roligt! Ikväll var Anna i Malmö och Cicci var där tillsammans med Anneli. Hon ringde så jag fick några smakprov och det lät riktigt, riktigt bra. Så grymt bra uttänkt att köra Girl Laying Down som första låt och avsluta med Shoreline. Verkar som att setlisten är väl uttänkt den här gången. Ser verkligen framemot att se Anna i Helsingborg på torsdag, ja fredag också för den delen.

En annan rolig grej som har med kändisar att göra är att Jocke Berg, han i kent, heter Herbert i andranamn. Precis som min pappa heter fast han har det som tilltalsnamn. Så nu har jag avslöjat det. Sista kändisskvallret är att Niklas Wikegårds dotter gillar Agnes. Dom var nämligen i Arlanda i torsdagskväll på Agnes skivsignering. Lite småroligt faktiskt.

Annars har det inte hänt särskilt mycket idag. Jag har skrivit ett tråkigt protokoll från ett styrelsemöte som borde varit skrivet för längesen. Dels har jag glömt det och sen har jag haft andra saker att pyssla med som jag prioriterat före. Jag hade tänkt ge mig ut på en liten tur idag men av olika omständigheter blev det inte så. Hade två val men det blev inget i slutändan. Ingen större fara dock utan jag tror nog det ska lösa sig till slut ändå.

Sen är jag så trött på alla korkade människor som finns. Hur kan man komma på idén att bombhota en hockeyarena så att den måste utrymmas. Sju ynka minuter återstod av matchen Färjestad-MODO när dom tvingades avbryta den. Nu verkar det ha varit ett ganska seriöst hot eftersom dom ska ta dit bombhundar men förmodligen hittar dom ingen bomb. Helt oförståeligt hur man ens kan tänka tanken. Även om man är besviken på det egna lagets spel så behöver det inte visas på ett sånt horribelt sätt.

Någon som sett World Trade Center? Lämna gärna en kommentar om den är sevärd eller om det finns någon annan rolig film på bio som man absolut inte får missa.

Halo halo, above your head today
saying you're a changed man now
Halo halo, above your head today
feels like sand in my eye
Anna Ternheim - Feels like sand

200 bloggar

Grattis i efterskott till mig själv. Ja, jag skrev nämligen min 200:e blogg igår. Glömde att skriva det då. Nu tar jag sikte mot 300 härnäst. Men det lär väl hända ett och annat på vägen dit. På tal om födelsedagar så fyllde Ebba Hultkvist 23 för en månad sedan. Känns inte alls längesen som hon var "Wilma" med hela svenska folket i Skärgårdsdoktorn. Hon var 14 när serien startade 1997 och 17 när den slutade tre år senare. Kändes som hon var så liten då och helt plötsligt är hon 23 och jag kan konstatera att hon trots allt bara är fyra år yngre än mig. Att hon fortfarande är riktigt söt gör ju inte saken sämre. För jag får väl ta och erkänna att hon var en av dom jag var halvt förälskad i när jag var yngre. Får väl slänga in ett par bilder på henne som hon ser ut nu bara därför...




Källa: Stureplan.se

Sen hade jag hoppats på att få skriva något roligt här efter att ha sett kvällens Idol. I stället är jag arg och frustrerad. Hur sjutton kan folk glömma att rösta!?? Det är inte många veckor som rätt person åkt eller ens den andra eller tredje sämsta. Dom allra bästa klarar sig alltid men dom som är i mitten glömmer folk att rösta på och det har gått ut över Sara, Natalie och fram för allt Linda enligt mitt sätt att se det. Linda var min favorit till segern när de 11 finalisterna var klara och hon har växt de senaste veckorna. Hon är den som haft klart bäst scenshow och vågat mest när de andra varit nervvrak. Förra veckan gjorde hon ett klockrent framträdande av Green Days Holiday och i dag gjorde hon ett fullt godkänt framträdande igen... Sen säger Clabbe, som jurymedlem, att Markus fick stryck av Linda den här veckan vilket ingen annan höll med om. Det fick nog många att tro att Linda satt säkert och så brydde dom sig inte om att rösta. Ofattbart...

Markus står annars i särklass i tävlingen. Han gör riktigt bra framträdanden varje vecka och visar att han behärskar allting. Som någon i juryn sa så är det bara att hoppas på att han kan skriva riktigt bra låtar så finns det inga gränser för hur långt han kan gå som artist. Det är ju det som är lite av ett problem för Agnes hos kritikerna. Hennes röst gillar alla men många tycker låtarna är för alldagliga. Men nu är jag inte särskilt orolig för hennes karriär... För övrigt så är jag riktigt imponerad av Eriks utveckling. Det är sånt som är roligt att se. Agnes utvecklades rejält vecka för vecka i förra årets Idol och nu har Erik börjat samma resa. Jag tror knappast att han vinner men att han skulle komma topp 5 trodde jag inte efter dom tre första finalomgångarna.

I dag har jag pysslat en hel del med min MySpace-sida. Jag har laddat hem lite program som jag tror kan vara till nytta för att konvertera, som det så fint heter, filer från ett format till ett annat. Så nu ligger Saras framträdande med Sk8er Boi uppe på min sida för den som är intresserad av att titta på det, www.myspace.com/smacke__

Leksand vann lätt hemma mot Nyköping, 7-1, och nu har dom verkligen börjat hitta rätt i spelet. Flera av de spelare som ska vara tongivande verkar ha hittat rätt, och det bådar gott inför fortsättningen.

One man come in the name of love
One man come and go
One come he to justify
One man to overthrow

In the name of love
What more in the name of love
In the name of love
What more in the name of love
U2 - Pride (In the name of love)

Listen to the rain

Ännu en regnig och tråkig dag. Det börjar bli en vana nu och en väldigt trist sådan. Det är nog tur att tävlingen gick i söndags och inte nu på söndag, som den gjort ett antal år förut. För nu lär banan vara ännu kladdigare. Däremot hade jag förmodligen gjort ett bättre lopp nu på söndag eftersom jag känner mig betydligt piggare och fräschare nu. Men nog om det.

Jag får skriva lite om gårdagen för idag lär det knappast hända så mycket. Det är läge att hyra en film, köpa lite snacks och mysa till det. Bara det att mysflickan saknas. Men snart kommer vi närmre varandra igen och får en hel vecka tillsammans. Det blir helt underbart. Vi har funderat ut ett par filmer som vi tänkt se och så ska vi ju i vanlig ordning på konsert. Kalla oss galna eller vad ni vill men vi ska ju se Anna Ternheim två dagar i rad. Först i Helsingborg nästa torsdag och sen här i Norrköping på fredagen. Tänk så perfekt dom lagt turnéschemat.

Gårdagen började med uppdatering av den sista friidrottsstatistiken. Nu har jag lagt in alla resultat som jag fått. Vet att det saknas några till men listorna ska i stort sett vara kompletta och det känns riktigt bra. Det är skönt att slippa tänka på det där i några månader. Sen drar ju inomhussäsongen igång i dec-jan.

Sen skulle jag iväg på möte för att sätta upp målsättningar med friidrotten. Vi tänkte vara lite seriösa och fixa målsättningar både på kort och lång sikt. Men som med nästan allt annat man tar sig för så tog det längre tid än vad vi trodde på förhand. Så allt eftersom timmarna drog iväg insåg vi att vi inte skulle hinna klart utan bestämde oss för att boka ett nytt möte. Men vi fick i alla fall till det riktigt bra så långt vi hann. Vi konstaterade att det är en så pass viktig del att det är värt att lägga ner en del tid på. Sen är det väldigt värdefullt att kunna utvärdera verksamheten utifrån de mål som satts upp.

Glömde skriva att jag lyssnade på P3 Deluxe på väg till mötet. Björne satt i studion och det var riktigt kul. Han berättade om att han fått ett fint Kalle Anka-plåster men då konstaterade programledaren att det var ett nikotinplåster och frågade vem han fått det av. Då svarade Björne att det var av Snigel och det kunde man ju förstå.... Dumma Snigel.. Ni är några stycken som frågat om Björne och Snigel så jag får väl förklara lite. Det är alltså samma Björne och Snigel det handlar om som i Björnes Magasin. Radions P3 Deluxe som sänds onsd-fred 16.11-18.00 har gjort en humorserie där Björne är med på onsdagar. Snigel och Björne ger sig ut på massa äventyr som Björne ser framemot jättemycket, men Snigel lurar Björne och han utsätts för en massa elaka saker. Så det är därför alla hatar Snigel och ingen hatar honom mer än Sara. Riktigt kul är det att lyssna på i alla fall. Ett urval av avsnitt i serien ligger ute på Deluxes hemsida:
http://www.sr.se/cgi-bin/p3/programsidor/artikel.asp?ProgramID=2053&Artikel=559493

Tittade på Lost i går i vanlig ordning på onsdagar och där finns det ett stort antal frågetecken just nu. Hur stor är egentligen den där byn där "dom andra" håller till? Vad vill dom? Varför tog dom de tre starkaste personligheterna till fånga? Hur länge har dom varit där? bla bla....

Och grattis till Emmy som ska sjunga något ur Grease i skolan. Hur bra nu det är när alla i hennes klass är bra på att sjunga...

Listen to each drop of rain (listen, listen)
Whispering secrets in rain (listen, listen)
Magically searching for someone to hear
That story be more than it hides
Please don't let go
Can't we stay for a while
It's just too hard to say goodbye
Listen to the rain
Evanescence - Listen to the Rain

Hot Hot Heat

Det är inte bra när man har ansvar för att uppdatera hemsidor och inte har ork eller lust att göra det. För tillfället behöver både hemsidan hos ÖFIF och Agnes-Carlsson.nu uppdateras och ett styrelseprotokoll behöver skrivas. Men efter att ha sovit så uselt förra veckan och när jag nu hittat tillbaks till rätt dygnsrytm så behöver jag hämta lite krafter och sova ut ordentligt innan jag orkar ta tag i allt igen. Men det ska väl lösa sig det också.

Jag har fått grym träningsvärk efter tävlingen i söndags. Får faktiskt skylla mig själv en hel del eftersom jag inte stretchade efteråt. Då hade jag förmodligen sluppit ha ont i låren nu. Däremot är det skumt att jag fått ont i ena vaden men det ska väl ge med sig. Om jag nu känner att kroppen börjar återhämta sig så ska jag försöka ge mig ut och springa lite i slutet av veckan. För just nu känner jag mig faktiskt motiverad att fortsätta träna trots att det är så mörka dagar och allt kyligare. Och natten till söndag är det visst dags att ställa tillbaks klockorna igen. Så då får man sova en timme extra!

I går tog jag det väldigt lugnt. Lyssnade en hel del på musik och nästan bara på sånt som jag aldrig lyssnat på tidigare. Jag har ju varit väldigt hemmakär när det gäller musik. Har egentligen bara haft en handfull band från utlandet som jag lyssnat regelbundet på under de senaste åren. Men nu lär det bli betydligt mer. Fastnade främst för Hot Hot Heat, ett indie-rock band från Canada, som gjort ett par riktigt bra album. Förra året kom dom ut med albumet "Elevator" som har en härlig mix av låtar. Fastnade även för amerikanska Falling Down Hurts och Atticus och norska Already Taken. Och från dom var det inte lätt att hitta några låtar men jag har lyckats gräva fram lite i alla fall. På MySpace är ju i stort sett varenda band som finns med. Men jag får tacka S. för tipsen.

Två dagar har passerat då vädret har varit minst sagt uselt. Det har regnat nästan hela tiden och man känner sig allmänt seg. Idag var jag i alla fall och hälsade på mormor och morfar. Det var alltför längesen sist och jag har haft lite ångest över det. Men dom blev riktigt glada och det var ju det som var meningen. Så det var uppskattat. Det är väl få förunnat att ha en mormor och morfar som blir så gamla, 88 resp. 86 nu, och som snart varit gifta i 60 år! Förmodligen lär inte jag hinna vara gift i 60 år även om jag skulle gifta mig i morgon.

Så är läget just nu. Nu lär det snart bli sängen för jag är grymt trött. I morgon är det ett extra möte med friidrotten. Vi ska sätta upp målsättningar inför 2007. Utan mål är det svårt att få ut det bästa av verksamheten.

She makes herself some coffee filled with sugar, milk and truth
It's hard to dislike somebody who really likes you
She's alone as she strums her guitar she remembers all the things you've said and done
All her lies are gone, everything from now on will come to matter more

She says: Hey, do you mind me asking for a part of your love,
of your world, of your bed, of your heart?
Hey, do you mind telling me where to start?
Elin Sigvardsson - Where To Start

Forever Young

Nu har det inte bloggats på några dagar och då går det givetvis att fundera på om någon saknat mitt bloggande eller om ni klarat er bra ändå?

Hur som helst så har det hänt ett och annat som är värt att försöka sammanfatta här. Idag har jag sprungit min första och sista tävling för i år. Tyvärr kände jag mig inte helt fräsch och kry så mitt mål blev att bara ta mig runt den 10,6 km långa banan. Det gick bra tills jag hade kommit halvvägs då benen började sega till sig och sen var det ganska hopplöst. Jag ville inte ta ut mig i onödan och pressa mig för hårt utan valde att gå på några väl valda ställen. Normalt sett hade jag inte sprungit men det ligger mycket tradition i det här loppet. Det var det första loppet jag sprang som 9-åring och sen har jag sprungit varenda år, 19:e året i rad nu! Det är något att vara stolt över. Visserligen är det mindre roligt att springa när det inte går lika fort som det gjorde när jag var som bäst men jag har lovat mig själv att komma ner på dom tiderna igen så vi får väl se hur det går med det löftet.

Igår, lördag, var jag ner på stan och såg på några av dom utröstade idolerna. Dom uppträdde två gånger, 12.00 och 14.30, och jag var kvar och såg dom båda gångerna. Det var det värt kan jag säga eftersom Sara bara sjöng andra gången. Under första uppträdandet hade hon så ont i halsen att hon inte klarade av att sjunga så då blev hon bara intervjuad av Sanna Bråding som var presenterade idolerna. Övriga idoler som var med var Jessica och Snäckan bland finalisterna och Patrizia och David bland dom som tog sig till kvalprogrammen men blev utröstade innan finalen.

Patrizia sjöng Pieces Of Me och gjorde det riktigt bra och Snäckan körde I´m here without you baby och ni som sett på Idol vet att han sjunger den otroligt känslofullt. Sara rev av Sk8er Boi och klarade det riktigt bra med tanke på förutsättningarna, halsen. Lite tufft att välja en låt som Agnes sjungit men det gick helt okej. Sen är hon så enormt duktig på att beröra och visa trovärdighet när hon sjunger. Hon sjunger med stort hjärta.



Sen fick jag vara med om en sån där rolig grej som går att leva på hur länge som helst. Jag älskar att göra andra glada och den här gången lyckades jag verkligen. Det var nämligen signering efteråt och jag brydde mig egentligen inte om någon annan än Sara. Ja, jag hade inte gått dit om inte hon varit där om man säger så. Hon har inte bästa rösten av finalisterna men den känsla hon förmedlar när hon sjunger är oslagbar. Sen verkar hon vara en sån oerhört skön person. Hade hittat en riktigt bra present åt henne och hon blev riktig glad och förvånad. För det finns ingen annan som hatar snigel mer än hon :P Vad hon fick tänker jag inte avslöja för hela världen utan det får ni snällt fråga isåfall. Men jag fick i alla fall en spontan kram och hon dillade nåt om att det var den bästa grejen hon fått... Om jag ska vara helt ärlig så tror jag det är rätt svårt att hitta på nåt bättre om man nu inte har flera tusen att bara lägga ut... Men då hade hon väl svimmat.

Nöjd och glad studsade jag därifrån efter att ha lämnat ett brev också.. Jaa, jag skrev inte att hon är världens bästa artist utan ville mest förmedla att jag älskar hennes utstrålning och sätt att beröra. Kändes halvt barnsligt att vara så mycket äldre än nästan alla andra som stod i signeringskön men jag hittade en tjej som var ett år yngre än mig som fastnat för Snäckan. Skillnaden mellan oss var att hon var sjukt nervös vilket nu inte jag var. Dom är ju för sjutton helt vanliga människor....

Idol i fredags är inte så mycket att säga om. Snäckan hade sitt favorittema och förmodligen var det av den anledningen han åkte ut. Folk förväntade sig mer av honom och när han inte levererade som dom tänkt så åkte han ut. Det kändes som att det stod mellan Snäckan och Johan om vem som skulle åka. Sen hade ju inte Felicia någon bra dag men det berodde mest på temat. Hon är ju ingen rocktjej om man säger så. Men för att göra en jämförelse så gjorde Agnes det mycket bättre under rocktemat än vad Felicia gjorde.

Återstår att se hur jag mår när jag vaknar imorgon. Antingen har förkylningen brutit ut eller så lyckas jag hålla den borta genom att sova länge. Jag blev väl smittad ännu mer av Sara. Men det känns inte som om jag bryr mig om det direkt :P

Let's dance in style, let's dance for a while
Heaven can wait we're only watching the skies
Hoping for the best, but expecting the worst
Are you gonna drop the bomb or not

Let us die young or let us live forever
We don't have the power, but we never say never
Sitting in a sand-pit, life is a short trip
The music's for the sad men.

Can you imagine when this race is won
Turn our golden faces into the sun
Praising our leaders, we're getting in tune
The music's played by the, the mad men

Forever young, I want to be forever young
Do you really want to live forever, forever, and ever?
Forever young, I want to be forever young
Do you really want to live forever, forever young?
Alphaville (Sara) - Forever Young

Winnerbäck 31 år!

Grattis Lars Winnerbäck på 31-årsdagen!

19 oktober 2005 kommer för alltid kännas speciellt. Det var då Winnerbäck bjöd sina fans på en oförglömlig spelning på sin 30-årsdag i Cloetta Center i Linköping tillsammans med sitt band Hovet. Cicci och jag var där och njöt och sög in den underbara stämningen. Hur häftigt var det inte att höra publiken sjunga Ja, må han leva, så Lasse blev rörd och satte sig ner på scen. Allsången var fantastisk för att inte tala om gästartisterna. Tror aldrig jag sett Cicci jubla så mycket som när Lasse presenterade Anna Ternheim som gästartist på "Elegi". En magisk version bjöd hon på tillsammans med Lasse. Nicke Borg från Backyard Babies kom in och sjöng "Elden" och Håkan Hellström sprang in på scen och körde "För Dig" och även "Så länge skutan kan gå".
En magisk afton där Lasse även gav alla som kom dit på kalaset en godispåse innehållandes en outgiven skiva "Bränt krut vol. 2", tillsammans med en bilaga med info om låtarna, en "Winnerbäck-tablettask", en klubba, ett idolkort, en ballong och en pin!



Och så den grymma setlisten:
Datum: 2005-10-19
Plats: Linköping, Cloetta center

1. Där elden falnar (men fortfarande glöder)
2. Kom
3. Nånting större
4. Om tiden vill ifatt
5. Du får mig
6. Hugger i sten
7. Elegi
Med Anna Ternheim
8. Hjärter Dams sista sång
9. Över gränsen
10. Stort Liv
11. Söndermarken
12. Elden
Med Nicke Borg
13. Nån annan
14. Dunkla rum
15. För dig
Med Håkan Hellström
16. Gråa dagar
17. Åt samma håll
18. Kom änglar
19. Kom ihåg mig

20. Så länge skutan kan gå
Med Håkan Hellström
21. Min älskling har ett hjärta av snö
22. Katt över taken
23. Du hade tid
24. Som en hemlös själ
25. Solen i ögonen

Helt klart ett av mina bästa minnen i livet!


Johan Persson och Winnerbäck.


Håkan Hellström var gästartist


Den här vinröda gatan, är som en resa i sig
Den girar och knycker och försvinner nånstans nedanför mig
Det står en pojke på isen, jag hör ett rop från mitt bröst
Det går ett plan över fåglarna till nästa höst

Här ser du dimman över broarna å röken från fabrikerna å männskorna i månljusfärg
Den här vinröda gatan slingrar sig rätt in i mig
Lars Winnerbäck - Katt över taken

Houkkos Pokus

Grattis pappa, Malin och Niklas! Helt plötsligt fyller flera år samtidigt. Känner inte dom två sistnämnda direkt men det kan väl vara trevligt med ett litet grattis ändå.

Pappa fick två riktigt bra födelsedagspresenter förutom det vi gav honom. Dels som kom äntligen vår yttertrapp på plats. Dom var och lyfte dit den på förmiddagen så nu kan vi äntligen gå ut den vanliga vägen igen. Nu ska det bara justeras lite och så ska räcket på plats innan det är helt perfekt. Värdelöst med trappor som håller på och faller ihop.

Den andra presenten han fick var att Leksand efter fyra förluster äntligen vann! Och på vilket sätt sen. Dom slog Södertälje borta, ett av dom bästa lagen i serien, med 5-4 efter förlängning och Janne Huokko gjorde fyra mål för Leksand! Helt galet vilket flyt han hade. Han såg till att Leksand gick från 4-2 underläge till 4-4 på 15 sekunder! Det som gör prestationen extra stor är att han är back. Dessutom har jag varit med om att han gjort fyra mål i en match tidigare. För 7 år sedan borta mot Västerås stänkte han in puck efter puck på samma sätt. Vet att jag var i lumpen då och gick runt med freestyle och lyssnade på matchen. Så nu hoppas jag att det lossnat för Leksand och att det ska komma några segrar i rad nu.

Annars har det varit en ganska lugn dag. Pappa har firats under kvällen. Vi åt god sallad och tårta. Chokladtårta blev det naturligtvis när det var pappa som fyllde. :-)
Roxette släppte sin samlingsskiva idag men jag har inte köpt den än. Får försöka göra det under torsdagen eller fredagen. Det är ju ett måste när jag har nästan alla dom tidigare skivorna. Och Jocke Berg har varit igång i kents forum igen. Jag tror jag ska citera honom nån dag inom den närmsta framtiden, han är grymt skön.

Du är tunn som luft
du är nästan perfekt
du gör mig lugn när alla ljusen har släckts
bara en sekund då är jag nästan perfekt
du gör mig lugn jag klär i din andedräkt
du gör mig lugn du är nästan perfekt
kent - Noll

I Believe In You

Tänk vad det går att påverka tidningarna. Expressen snokade redan på namninsamlingen som startades av Marre för att stötta Agnes efter att hennes låt blivit diskad i melodifestivalen. Ja, till stor del startades den ju för att protestera mot det sätt som låten blev diskad på och utpressningen mot henne. Häftigt att dom skrev en liten artikel om det även om det var dåligt att stava Carlsson med K. http://expressen.se/index.jsp?a=720365

Dagen har inte varit någon höjdare annars. Jag har haft en dag då flera saker gått emot mig vilket gjort att jag varit på ganska dåligt humör mest hela tiden och lätt blivit irriterad. Tyvärr har det väl gått ut över vissa men det är nog ingen större fara hoppas jag. I bland måste även jag få ha en sämre dag. Började med att jag skulle åka och fixa nya löparshorts till pappa till födelsedagen i morgon. Åkte framåt kvällen och eftersom kanslipersonalen inte är där då utan en stugvärd så blev det problem. Hur som helst så fick jag inte tag i några så han får väl åka dit och fixa det själv.

Sedan kom jag hem och när jag väl suttit här vid datorn ett tag så såg jag att Cicci skrivit på lunar att Anna Ternheim skulle vara med i Tracks 19.05. Då står klockan på 19.15 och jag far in som en tok för att titta. Men naturligtvis så var nästan hela reportaget över så jag får försöka se reprisen eller se det hos Cicci som har det inspelat. Då blev jag riktigt irriterad. Dels för att jag missat det och dels på hemsidan som är allt annat än bra. Samma företag som ligger bakom den som gör Agnes och det var ju av någon anledning som vi startade upp Agnes-Carlsson.nu.

Då kändes det ganska bra att jag skulle ut och springa så jag kunde springa av mig ilskan men så blev det inte. Det gick så fruktansvärt trögt och segt att springa, och långsamt med för den delen, så jag blev bara mer irriterad. Kändes som att det skulle kunna gå riktigt bra och då blir det totalt värdelöst i stället. Fick stanna ett par gånger och hämta andan lite under de 6,5 kilometerna. Men det är bara att komma igen och hoppas att man inte har en lika dålig dag på söndag när det gäller lite mer.

Måste nämna att jag fått två mejl från folk som läst min artikel om Leksand som jag skrev om i gårdagens blogg. Båda tackar mig för att jag lyfter fram det positiva och ser det från den ljusa sidan, i stället för att klaga och stirra mig blind på det negativa. Sånt är väldigt kul och gör att det blir betydligt roligare att engagera sig. Annars är det väldigt lätt att åka på skit när man jobbar hemsidor för dom få gånger någon hör av sig så är det oftast när något är fel.

Dagen till ära fyller Marre 23 år! Grattis! :-) Hoppas att du haft en härlig dag.

Saknar Cicci...

I believe in my love for you
it lights me up inside
I believe in the things I feel
just looking in your eyes
and every kiss that we share reminds
me of what´s good and true
I believe in my love for you baby
the joy that you bring me
I believe in you
Agnes - I Believe In You

MySpace och Last.fm

Så bra det gått för den nya regeringen. Herr Reinfeldt verkar inte ha koll på vilka han sätter på sina ministerposter. Åtminstone har han inte koll på vad dom har för lik i garderoben. Först handelsministern och nu kulturministern. Vem blir det härnäst? Ja, för det kan faktiskt bli även migrationsministern, Tobias Billström, som inte heller han betalat någon tv-licens. Pinsamt att se så många högt uppsatta bl.a. Expressens chefredaktör som inte betalat tv-licensen och inte bara det.Som förtroendevald politiker anser jag att man ska vara ett gott föredöme och göra rätt för sig. För som vi alla vet så kommer verkligheten ikapp än så småningom. Och politiker har ju trots allt en och annan krona att röra sig med. Jag skulle kunna köpa om någon som vänder och vrider på varje krona väljer att inte betala tv-licensen. Aftonbladet satte ut en rolig "jobbannons i dagens tidning".



Jag tror jag väljer att avstå att söka dom tjänsterna :P. Mediadrevet är enormt när det gäller att granska högt uppsatta personer. För 10 år sedan hade det knappast varit troligt att någon av dessa båda ministrar avgått för då hade det förmodligen inte gått att få fram så mycket uppgifter kring personerna. Nu finns det väldigt stora möjligheter att gräva fram saker och kvällstidningarna är ju enormt duktiga. Riktigt hemskt hur det blivit egentligen.

Dagen har varit väldigt lugn annars. Har mest lyssnat på musik, suttit vid datorn och tvn. Jag har fastnat för Anna Pihl som går på Tv4 på måndagarna. En dansk serie som följer en kvinnlig polis som har det ganska jobbigt både på jobbet och privat. Annars har jag pillat en del med hemsidor i vanlig ordning. Efter Leksands 4:e raka förlust igår så skrev jag en krönika för att skingra tankarna lite. Ville få ut att det inte är så illa som det verkar, att det kommer ta tid innan nya tränaren fått ihop laget och att det förr eller senare släpper när ett lag skapar så mycket chanser som Leksand gjort. Ja, vill ni läsa krönikan så är den publicerad på Superstars hemsida, http://www.superstars.nu/2675.php

Annars har jag skaffat mig lite nya ställen i cybervärlden på sistone. För ett tag sedan skaffade jag MySpace och nu har jag fixat lite med presentationen också. Det tog sin lilla tid men jag tycker det blev ganska bra. Har även skaffat mig en hel del roliga vänner eller vad sägs om Agnes, kent, The Sounds, Lisa Miskovsky, Anna Ternheim, Elin Sigvardsson och Sahara Hotnights. Och så Sara från Idol :P Adressen till min sida är, http://www.myspace.com/smacke_
Det andra stället jag fixat är Last.fm där det går att se vad jag lyssnar på för musik om dagarna. Nu kommer det visserligen inte med när jag lyssnar på skivor av förklarliga skäl men det ger ändå en viss bild av vilken musik jag lyssnar på och vad jag lyssnar mest på. Och för att hitta mig där har jag skaffat mig samma fina namn, http://www.last.fm/user/smacke_

Det var allt för den här gången. Imorgon är det nästsista träningspasset inför tävlingen och på onsdag fyller pappa år och då får vi äntligen en ny yttertrapp. Ja, det är inte hans födelsedagspresent om nu någon tror det utan det bara blev den dagen.


Persiennerna dras ner,
det mörknar och jag ber:
Låt mig bli din melankoliska vemodskavaljer.
En nattlig promenad
i en höstmörk stad;
jag kan inte önska mig nåt mer.

Så jag åker inte utomlands
förrän vintern fäller slutridå.
Här är ett skådespel i höstlövsdans
som jag vill se varenda meter på.
Du säger att jag har en liten värld.
Men den är snygg och full av flärd!

Jag vilar under himmelen
i höst på min planet.
Jag sjunger för mig själv,
fastän jag vet
att sånt kan kallas ensamhet.
Lars Winnerbäck - Höst på min planet

I´ve seen your fucking attitude

Jag har lyckats konstatera att Cicci och Agnes har sin morgontrötthet gemesamt. Det tar väldigt lång tid för båda att bli pigga på morgonen. Cicci kan förvisso piggna till rätt snabbt ibland men vissa gånger tar det galet lång tid. Tänker inte skriva så mycket om Agnes här idag mer än att hon varit ute på en lyckad signeringsturné i helgen. Publikrekord i Luleå och Skellefteå och mycket folk även i Ö-vik och Umeå.

Annars håller jag på att bli halvt galen på vissa människor. Det är sorgligt när folk förändras så mycket, åt fel håll, utan att dom märker något. Hur kan vissa plötsligt bli så otroligt ego? Snurra in sig kring några få saker och sen glömma allt runtomkring, sluta visa omtanke och tappa fokusering på det dom egentligen borde ägna sig åt. Jag kan visserligen säga att jag inte riktigt gör det jag borde göra alltid men jag har ändå ingen press på mig och man lever bara en gång. Det gäller att ta vara på livet innan man börjar jobba för då är det inte lika lätt att bara dra iväg på olika upptåg. Men det får inte gå till överdrift, det är viktigt att behålla fötterna på jorden och behålla sin personlighet. Det lyckas inte alla med.

Leksand förlorade sin fjärde raka match, 1-2 hemma mot Rögle. Nu börjar det kännas aningen jobbigt men jag är fortfarande inte speciellt orolig. Det kommer bli bra i slutändan och det tar tid innan laget spelats samman. Dessutom tror jag att spelarna kommer känna betydligt större trygghet bara den ordinarie målvakten, Joni Puurula, kommer tillbaks. Vilket han bör göra snart.

Satt uppe länge inatt och tittade på diverse saker på tv. Hade en del inspelat som jag inte sett och det behövdes kollas på, t.ex. House på Tv4 där det kommer ett nytt avsnitt på tisdag. Tittade på Idol också eftersom jag inte såg hela avsnittet i fredags. Alla pratar om att det är det bästa startfältet hittills i Idol men jag håller inte med. Känns inte alls som att det här startfältet matchar förra årets t.ex.

Annars var jag ute och sprang 8 km under söndagskvällen. Det var längesen jag sprang så långt men det var välbehövligt och gick faktiskt ganska bra. Siktade på att hålla ett tempo kring 5 min/km och det lyckades jag bra med. Sluttiden blev nämligen 40.03. Så målet nästa söndag lär väl bli att hålla en liknande fart, helst något snabbare.

Dagens roligaste var annars att Elin Sigvardsson skrivit ett nytt brev på sin hemsida där hon berättar att hon skrivit en massa låtar på sistone och kommer spela in dom under oktober och november. Sen kommer förhoppningsvis den nya skivan ut i början av nästa år, riktigt roligt.
En skiva från Elin behövs nästa år. För inte släpper väl Lasse, kent, Anna T, Lisa M eller Agnes någon skiva nästa år? Ja, det är möjligt att Agnes kommer med något men tidigast om ett år i så fall. Så kom jag in på henne igen och då kan jag inte låta bli att nämna att Elli tyckte att jag kunde bli dansare åt Agnes. Hon kunde t.o.m. tänka sig att betala för att få se mig. Men det lär väl knappast hända :P Men nästa år ser ut att kunna bli ett år då det går att ta till sig en massa ny musik. För hur mycket jag än lyssnar så tycker jag inte att jag hinner lyssna på så mycket som jag vill.

Och J. jag vet nog inte hälften av det du går igenom just nu men jag finns för dig hela tiden. Försök se möjligheterna och inte bara allt det jobbiga. För att allt ska kunna bli bra så måste du börja samarbeta och bjuda till. Tänker på Dig. Och jag tänker på dig också E. Jag förstår din frustration och ilska. Du har inte kunnat göra något annorlunda. Det är en sorglig historia men på något sätt hoppas jag att du ska kunna känna den där riktigt glädjen snart igen. Du är verkligen värd det.

I´ve been dying to say this to you
and I don´t know what else to do
I´ve seen your fucking attitude

I´ve been doing someone that you know
It´s not a secret to me anymore
cause I´ve seen you glowing around my fame
The Sounds - Ego

One To Blame

Den här dagen började inte heller helt bra. Åtminstone ur Agnes-perspektivet. Vaknade sent och fick se att hon åkt ur Tracks. Det var roligt så länge det varade men hade varit skönt om hon kunnat hänga kvar ett tag till. Sen var det artiklar i Aftonbladet och Expressen om att Christer Björkman utövat utpressning mot Agnes & co. i Melodifestivalen. Antingen sjunger Agnes eller så måste vi diska den. Fy sjutton! Det är ett enda stort spektakel där samma låtskrivare och nästan samma artister tävlar år ut och år in. Likväl sitter man och tittar på det varje år men jag förstår dom artister som väljer att bojkotta det. Men som artist i melodifestivalen får man väldigt mycket publicitet och många har inte råd att tacka nej även om de skulle vilja. Hur som helst så startades en protestlista mot diskningen av Agnes och den har hittills samlat in 200 namn. Ni som läser det här får se till att skriva på om ni inte redan gjort det:
http://www.namninsamling.se/index.php?Forum=Forum&sida=2&fnvisa=forum&nid=352

Sedan har dagen fortsatt med omstrukturering av Agnes-Carlsson.nu. Jag ska inte skriva för mycket om vad vi gjort här med tanke på omständigheterna men det ska säkert bli bra det också. Officiella hemsidan ska göras om också och det ska bli riktigt häftigt att se hur den blir. Många nya funktioner pratas det om. Emmy ringde till mig igår och jag var säker på att hon var full vilket hon tydligen inte var. Folk förändras ju när dom fått lite i sig och hon prata inte som vanligt men hon hade bara druckit saft så tji fick jag.

Har lyssnat en hel del på musik annars idag. Har blivit en härlig blandning av dom artister jag gillar allra mest, kent, Anna Ternheim, Agnes, Elin och Lasse. Anna har gjort årets bästa skiva. Mörka, deppiga låtar med texter som det går att känna igen sig i. Inte som det känns nu kansek men som man gått igenom tidigare. Och riktigt bra och vackra arrangemang. Det berör. Tre favoriter är One To Blame, Today Is A Good Day och fantastiska -The Loneliness Is Gone.

Såg Roxette på Världens Barn-galan! Så otroligt häftigt att se dom stå på scen igen. Efter 5 års frånvaro. Visserligen sjöng dom playback men det var riktigt kul att se dom ihop igen. Särskilt efter allt Marie gått igenom. I samband med galan var ju huslig och gjorde våfflor åt familjen. Det var uppskattat! Ibland kan även jag bidra med matlagningen även om det är alltför sällan :P

Who could possibly save
Save us from madness?
Love is the common name
Again we depend on the one to blame
Anna Ternheim - One To Blame

Fredagen den 13:e...

Jag fäster mig mer och mer vid (What do I do with) all this love. Den växer mer och mer och på något sätt berör texten mig mer än Somewhere Down The Road. Men SDTR är så magisk. Det som skrivits om skivan är att den är för opersonlig och att det inte riktigt går att säga vilken musikstil Agnes vill stå för. Jag kan faktiskt delvis hålla med om det för det är en väldigt bred skiva på det sättet att det är många olika stilar, soul, r'n'b, reaggae, pop och ballader... Som helhet är det svårt att greppa den sortens skivor men jag tror att det är ett smart drag och jag tycker om skivan väldigt mycket. Men det är lättare att ta till sig och tycka om skivor direkt som har en sorts själ, en stil. Anna Ternheim är ett exempel, Lisa Miskovsky ett annat... Men till nästa skiva tror jag Agnes siktar på att hitta just sitt sound och då är det nog bra om hon försöker att jobba med ett fåtal textförfattare.

På tal om Agnes så blev ju hennes bidrag till Melodifestivalet diskat. Givetvis väldigt tråkigt och synd om både henne och dom andra två som skrivit låten. Samtidigt är det märkligt att inte skivbolaget talat om för henne vad som gäller när man skickat in en låt. Det är en stor miss från deras sida. För er som inte läst det så berodde det på att Agnes berättat i en artikel i aftonbladet att hon skickat in ett bidrag, så långt allt väl, men hon nämnde även låttiteln i ett skede då de 28 låtarna ännu inte tagits ut av juryn. Därmed röjdes bidragets anonymitet som det så fint heter. Tycker att regeln är ganska sjuk för det är ju samma textförfattare varje år, sällan några nya, och vem som helst känner väl igen Nanne Grönwalls röst t.ex. Men jag tror Agnes kan må bra av att vänta med Melodifestivalen ett tag. Jag tror att hon passar in i det konceptet men nu har hon nyss släppt en skiva och det bästa är nog att ge sig ut på en turné i lugn och ro i vår. Hon har ju knappt haft en lugn stund sen hon vann Idol.

Annars har mycket tid gått åt till att uppdatera Agnes-Carlsson.nu. Det har skrivits väldigt mycket om Agnes och det är mycket att hålla reda på. Men det är roligt så länge besöksantalet ökar. Nu har vi haft över 400 besökare/dag och det är riktigt kul. För en månad sedan låg besöksantalet kring 250-300 besökare/dag så det är ju en viss skillnad. Men det visar att vi gör ett bra jobb och att besökarna kommer tillbaka.

Annars har jag uppdaterat en del friidrottsstatistik. Det är segt och jobbigt men det är skönt att det snart är avklarat. Då går det att få lite tid över till andra saker. Har även varit ute och sprungit och det hände en liten rolig grej. Skulle nämligen springa fram och tillbaks till ett elljusspår, där jag brukar springa, och ett varv på spåret. När jag väl sprungit ett varv så är jag så försjunken i en del tankar så jag fortsätter utan att tänka på det och springer nog ca. 500 meter innan jag reagerar. Så kan det gå! Fick trycka på en del för att hinna hem till Världens Barn Galan där Agnes uppträdde med Kick Back Relax! i början av programmet. Hon gjorde ett riktigt bra framträdande och klarade av att följa kamerorna utan några problem.

Såg mest på Världens Barn och spelade in Idol, kan ni tänka er. Det berättatades en hel del starka berättelser om hur barnen har det i u-länderna. Vi är rejält bortskämda och det är egentligen ofattbart hur det kan vara så stora skillnader mellan de rika och fattiga länderna när vi lever i ett så väl utvecklat samhälle. Människor ska inte behöva dö av svält när det finns så många länder som har pengar i överflöd. Ja, kanske inte riktigt hur mycket som helst men betydligt mer än folket i Afrika. Vi siktar på att samla in 90 milj. kronor och det visar ju att vi har mer pengar än vad vi behöver. Men det är bara att hoppas att det blir bättre.

Och fredagen den 13:e blev ingen bra dag. Agnes diskades i melodifestivalen och Leksand förlorade sin 3:e raka match borta mot Björklöven. Det kunde varit roligare... Jessica åkte ut Idol också. Ganska väntat, men tre tjejer i rad nu. Vad hände med att tjejerna var bäst i årets Idol?

I'll stand on every corner around you
I will always be right behind you
Never give up trying to be on your mind
where I belong

I'll walk through every door till I find you
Searching every street cos' I'm bound to
keep on trying, always remind you
where I belong
Sahara Hotnights - Stay/Stay Away

Bris-galan

Då är det äntligen dags att skriva lite om själva Bris-Galan. Vi satt uppe på en läktare, nedanför oss på golvet satt en massa folk och åt. Det gick nämligen att välja att antingen bara se själva galan eller att äta en middag och se galan samtidigt. Sen var en scen uppbyggd där det satt en 50-manna orkester och så ett litet "band" bredvid. Kattis Ahlström var konferencier och det första man tänkte på var att hon var ganska olik sig, hade längre hår en förut. Orkestern började med att spela två melodier själva innan Caroline Wennergren kom in och uppträdde. Hon körde tre låtar och jag är väl inte så förtjust i henne trots att hon har en ganska unik och bra röst.

Sen följde både det ena och andra. En manskör som kalla sig för Boice som var riktigt rolig. Dom körde A Capella och gjorde det riktigt bra. Trumpetaren Magnus Johansson drog ner kvällens största applåder och han blev jag riktigt imponerad av. Jag som har spelat trumpet, nu vet ni det också, vet lite vad som krävs och han var riktigt grym. Sen tog han fram sin första trumpet som han fick när han var 6 år som kostade 100 kr då och så fick vi jämföra ljudet mot den som han spelade på nu som kostade 36 000 kr. Det var en viss skillnad om man säger så även om det var rätt många som tyckte den första trumpeten lät bäst. Sen var han riktigt roligt också. Drog ett par kuliga vitsar som drog ner mycket skratt.. :P

Jessica Andersson kom in på scen och tackade Trollhättan för det stöd som hon fått genom åren. Hon bor nämligen där för er som inte visste och det är det nog inte många som gör. Sen rev hon av Kalla Nätter och fick publiken med sig på ett bra sätt. Det kan ju sägas att det var riktigt bra stämning hela tiden. Publiken var på hugget och artisterna bjöd på sig själva på ett bra sätt.
Sen skulle då Agnes ha kommit men pga. diverse missförstånd så hade hon inte kommit än. Det blev lite förvirrat men istället blev det en paus som visserligen var planerad från början. Cicci och jag begav oss ut på en liten runda, Cicci köpte sig en Gin & Tonic, innan det var dags att sätta sig igen.

Och äntligen hade Agnes hittat dit. Hon gick på scen och började med Somewhere Down The Road. Den låt som känns klart bäst på nya skivan, så oerhört vacker. Passar Agnes perfekt och hon lyfter den till oanade höjder. Jag blev helt klart rörd. Sen körde hon Everybody Knows. Ännu en av hennes nya låtar och en av dom bättre på skivan. Hon avslutade med Right Here Right Now och det blev riktigt häftigt när en kör kom in och avslutade låten tillsammans med henne även om dom överröstade henne lite. Hon fick ta i rejält för att tränga igenom. Ett riktigt bra framtida sångmässigt av Agnes men jag tycker hon kunde bjudit lite mer på sig själv. Publiken hade rätt hög medelålder och det var inte Agnes som fick dom största applåderna direkt. Tycker att hon kunde presenterat sina två nya låtar lite mer för det var säkert många i publiken som undrade vad det var hon sjöng. Sen hade det inte varit fel att förklara varför hon inte kom i tid.

Efter att Agnes uppträtt drog en kille vid namn Kim Fransson igång ett rocknummer, Circle Of Love, som tände publiken. Samtidigt blev vissa lite nervösa och ängsliga över att Agnes skulle försvinna så 2/3-delar av oss gick ut. Cicci och jag satt lugnt och tryggt kvar. Vi fick se en 12-årig blind kille göra succé när han sjöng två låtar. Med en röst som om han var minst dubbel så gammal.

Sanna Nielsen kom in och sjöng två låtar från sitt nya album, riktigt fina faktiskt, och gospellåten "Operator". Älskar hennes röst. Så klar och kraftfull. Det är ju snudd på att gå och köpa hennes skiva. Daniel Lindström var nästsist ut på scen. Han sjöng sin nya singel och en låt med Stevie Wonder där han uppfyllde en dröm att sjunga låten med en stor orkester som komp. Sen passade an även på att sjunga Dreams come true, vinnarlåten från Idol. Jag har även konstaterat att den mest sålda singeln i Sverige 2004 blev just den låten och att den mest sålda 2005 blev Right Here Right Now.

Jessica Andersson avslutade galan med två låtar, bl.a. en version av Over the rainbow som var riktigt fin. Sen överlämnades checken till Bris som hade inbringat 170.000 kr. Mer än dubbelt så mycket som förra året, wooh! Cicci och jag yrade ut och började leta efter dom andra. Efter mycket om och men hittade vi dom. Över en timme hade dom stått och väntat på Agnes som valt att stanna inne för att se klart på galan. Så vi väntade väl ungefär en kvart till innan Agnes kom ut med sina föräldrar. Pappa Tore uppmärksammade oss, annars var Agnes på väg att gå förbi oss. Hon tyckte det var jättekul att se oss där. Vi berättade att vi bodde i en stuga utanför Trollhättan och hon blev lite förvånad :P Sen överlämnades diverse saker, bl.a. ett par mjukistofflor som Agnes blev glad över! Sen blev det kramar och hej svejs.

Och så blev det tydligen lika mycket skrivet om galan som om allt runtomkring vilket jag hade på känn. Men grymt kul var det!

Torka tårarna min vän
jag tror jag vet ungefär hur det känns
som att försöka dansa med en myndighet
du ville bara ha ett hem, en plats
nånting vettigt att göra, vad som helst
Lars Winnerbäck - Dunkla Rum

She´s a champion

Dagen har ägnats åt att lyssna på Agnes nya skiva, styrelsemöte med friidrotten, lost på tv och en hel del jobb med hemsidor. Agnes skiva kräver några lyssningar innan alla låtar sätter sig så det är svårt att säga så mycket om den än. Det finns flera riktigt bra låtar och just nu är mina favoriter Champion, Somewhere Down The Road och (What do I do with) All this love. Den sistnämnda har en stark text också där det handlar om ett sprucket förhållande. Och Agnes lyckas sjunga med så mycket inlevelse så det känns djupt in i själen.

Jag ska ta och skriva lite om helgen. Dagarna ramlar iväg och snart är det en ny helg och då är det bra att ha skrivit om den förra. Jag började färden ner till Trollhättan i lördags förmiddag och anlände dit tio i fyra på eftermiddagen. Vi åkte en jobbig omväg om Karlstad men jag roade mig bra ändå genom att lyssna på en massa skivor. Det blev blandad kompott, Sahara Hotnights, Backyard Babies och Lasse W. Väl framme så stod Sara, Emelie och Cicci och väntade på oss andra som kom med samma tåg. Mia och Marre hade alltså åkt samma tåg som jag utan att vi visste om det.

Sedan började problemen med att få in alla sex i en liten blå Seat, för det var väl en Seat? Emelie körde och ibland är det bra att ha långa ben för då får man sitta fram :-) Värre för dom andra fyra som skulle sitta i baksätet. Tre fick plats och den fjärde fick sitta i knät på någon. Såg nog lite roligt ut och var lagom otillåtet men vi klarade oss som tur var utan några ingripanden från polisen under helgen. Närmast var det när jag lyckades få syn på ett blåljus när vi satt och körde, Emelie gömde sig så gott hon kunde i baksätet, innan vi märkte att det var en ambulans.

Efter att ha handlat lite på ICA, bl.a. två sexpack cider och lite frukost till söndagen så åkte vi till vår stuga som vi hade hyrt. Den låg lite utanför Trollhättan och vi blev lite förvånade när vi såg hur liten den var. Runt tio kvadratmeter, med fyra bäddar, och ingen toa eller något vatten. Två bäddar var visserligen extra breda så det gick att ligga två i dom. Däremot fanns det ett kylskåp som vi kunde utnyttja. Så vi gjorde oss hemmastadda, så gott det nu gick, och gick ut och kollade läget angående toaletter och sånt. Sara stod för helgens roligaste händelse då hon tappade nyckeln till huset i toaletten. Det skrattade vi galet mycket åt och gissa om någon ville hålla i den nyckeln något mer? Ne, inte frivilligt. Mia lyckades i alla fall dokumentera nyckeln i toaletten genom att ta en bild. :-)

Vi roade oss i stugan ett tag, innan det var dags att börja göra oss i ordning inför kvällens äventyr, Bris-galan. Vissa hade beslutsångest angående vad dom skulla ha på sig men det är väl bara normalt när det gäller tjejer. :P Hur som helst så kom vi iväg strax efter sex och hade då en dryg timme på oss att äta innan det var insläpp. Vi yrade runt rätt mycket innan vi hittade ett ställe att äta på och där fick jag den största kebabtallriken jag någonsin ätit. Kan inte förstå hur dom trodde att man skulle orka äta upp den. Cicci hjälpte till lite när hon hade ätit upp sin mat men det blev ändå en hel del över. Sen gick vi mot Älvhögsborg där galan skulle äga rum och konstaterade att det var en riktigt lång kö utanför. Men vi kom in ganska snabbt ändå. För en gångs skull hade dom bra fart på insläppet, annars brukar det gå riktigt segt. Själva galan kommer jag skriva mer om i nästa blogg för det blir alldeles för mycket i den här annars.

Efter att vi kommit hem från galan tittade vi på dokumentären "En dag med Agnes" som Mia gjort. Den ligger uppe på Agnes hemsida nu och går att se om man har koden som följer med Agnes nya skiva. Så om det nu är någon som tänkt ladda ner skivan, ni skulle bara våga, så missar ni den fina dokumentären. Den är riktigt bra dessutom. Sen ordnade Mia lite te åt oss andra och vi började prata om både det ena och andra. Tänker inte gå in närmare på vad här. Men trevligt hade vi. Klockan drog iväg en bra bit in på natten innan vi insåg att det var dags att sova lite eftersom vi skulle upp relativt tidigt på söndagen.

Efter fem timmars sömn lyckades vi ta oss upp, se hela dokumentären som Mia gjort med Agnes, en ihopklippt version går att se på hemsidan, äta frukost och städa huset innan vi åkte därifrån vid halv elva. Vi fick upp en affisch om Agnes skivsignering i Trollhättan som var igår, onsdag, innan vi skildes åt. Marre och Mia tog bussen, jag och Cicci satte oss och väntade på tåget och Emelie och Sara åkte mot Vänersborg för att sätta upp lite affischer om Agnes. Allt var iallafall väldigt lyckat även vid sidan av Bris-galan som ni säkert förstår.

Cicci och jag tog tåget till Göteborg innan vi fortsatte färden ner till Helsingborg med buss. Vi var framme där runt halv fem och jag kände mig ganska trött. Cicci och jag tog vara på kvällen genom att gå ut på en promenad där vi passade på att hyra en film. Det blev Besatt, som var riktigt läskig. Att det är en sann berättelse gör ju att man börjar tänka en hel del. Hur fungerar exorcism egentligen och hur många är drabbade... Eftersom vi var trötta somnade vi ganska tidigt och vaknade tidigt eftersom jag skulle ta bussen hem strax före elva. Och så var det roliga slut... Hade givetvis velat vara kvar hos Cicci några dagar till men ibland måste man prioritera även mindre roliga saker. Många fina minnen finns iallafall beverade från helgen...

Cause I´m a champion
so much stronger than I was before
Cause I´m a champion
finally taking hold om my life
Agnes - Champion

Stronger!

Idag är den stora dagen! Agnes släpper sin andra skiva, Stronger!
Vissa av er vet jag jublar över det medan andra är mer tveksamma. Ni som inte gillat Agnes så mycket tidigare borde ge den nya skivan en chans. Det är mycket som låter annorlunda jämfört med första skivan där alla låtar redan var klara när Agnes vann Idol. Nu har Agnes varit med och skrivit på tre av låtarna, hon har utvecklats och mognat och har låtar som riktar sig till äldre lyssnare. Ni som inte hört något från Agnes nya skiva kan gå in på den här sidan där ni hittar en jukebox med smakprov från alla låtar på skivan: http://www.fanbay.se/buy/index.asp?movie_id=1548&company_id=39

Sen kan ni ju passa på att läsa intervjun och recensionen i Norrköpings Tidningar. Recensionen, som fick 4 spårvagnar av 5 möjliga, var riktigt trevlig att läsa och i intervjun kom det fram en hel del intressant. Från den här länken kan ni hitta intervju + recension. Till höger i menyn är recensionen och artikeln lär ni se om ni inte är blinda... :P
http://www.nt.se/GEN_Nyheter_Noje.asp?mnuMnuID=0&mnuParID=2019

Det är mycket Agnes nu i media, riktigt kul! Ny skiva med flera intervjuer i tidningar och radio och uppträdanden i tv, närmast Världens Barn-galan på fredag, och ovanpå allting fick Agnes med ett bidrag till Melodifestivalen nästa år. Det var ganska oväntat för både henne och andra. Över 3000 bidrag skickas in och juryn har visserligen bara lyssnat på knappa hälften men att få med en låt bland dom 28 som tas ut när man bara skickat in ett bidrag, det är stort.

Återkommer med hur helgen var i en senare blogg då Agnes skivsläpp prioriteras idag. Jag kan iallafall säga att det var en riktigt rolig helg på flera sätt.


Sometimes the world can seem so big and make you feel so small
Sometimes it feels like all you do is trip and fall
What gives us strength to keep it going when we hit the wall
to get up every morning ready to give it all

I believe in my love for you
It lights me up inside
I believe in the things I feel
Just looking in your eyes
And every kiss that we share reminds
me of what's good and true
I believe in my love for you baby
the joy that you bring me
I believe in you
Agnes - I Believe In You

Ring och rösta!

Idag har jag förberett mer inför helgen, fixat biljetter osv. Jag håller på och packar just nu. Det ska bli grymt kul och jag hoppas att jag inte glömt nånting nu. Men det viktigaste lär vara med. Har känt mig grymt seg hela dagen. Inte ens kaffe har hjälpt och då är det illa. Jag har försökt få lite liv i mig genom att åka och handla med mamma men inte ens då ville kroppen vakna till liv ordentligt. Skulle ju sprungit men det blev inställt. Har lite ångest över det för nu kommer det gå väldigt lång tid innan jag kan springa... Inte bra alls. Men dels regnade det en del och då är det rätt värdelöst och sen brukar det aldrig bli bra när kroppen känns helt seg. Men visst ångrar jag mig lite för tid fanns det innan idol.

Ska strax ta Idol men måste skriva av mig lite om hockeyn också. Leksand förlorade sin första match för säsongen, 2-5 borta mot Almtuna. Jag varnade för den här matchen i gårdagens blogg men Leksand var egentligen aldrig riktigt nära att vinna. Dom tog visserligen ledningen men sedna ägnade dom sig åt att sitta på fel bänk, utvisningsbänken alltså, vilket gjorde att Almtuna kunde göra ett par mål i spel 5 mot 3 och sen var den kvällen förstörd. Tror visserligen att fler lag får problem borta mot Almtuna men det är lite jobbigt att ALLA lag ska tända till och spela som allra bäst mot just Leksand. Det är stor prestige att slå ett sånt meriterat och populärt lag. Samtidigt kan förlusten vara en nödvändig väckarklocka då vissa spelare kanske tror att det ska gå enklare än vad det gör att vinna matcherna. Jag är inte orolig.

Två fredagsfinaler har gått av Idol och fel person har åkt ut i båda programmen. Varför lär sig aldrig svenska folket att ringa in och rösta på just sin favorit? Nu satt ett antal personer i sin soffa eller fåtölj och trodde att Natalie skulle gå vidare och därför brydde dom sig inte om att ringa. Det straffar sig och det har hänt förr och kommer med all sannolikhet hända igen. Nog för att Natalies framträdande kanske var lite anonymt jämfört med en del andras men det var defintivt inte sämst. Eriks version av "Känn ingen sorg för mig Göteborg" var bedrövlig att skåda, saknade faktiskt Håkan, och Cissi har jag stora problem med. Dom två trodde jag skulle hänga löst tillsammans med Jessica men jag fick bara ett rätt. Valde att ringa in och rösta på Jessica i sista stund för att hon skulle få vara kvar och det lönade ju sig. Men Natalie hade ju så mycket mer att ge. Förra fredagen var hon en av favoriterna och nu försvann hon. Så kan det gå och det var nog en varningsklocka hos det övriga gänget. Det gäller att vara på topp varje vecka!

Bäst i kvällens Idol var givetvis Danny. Vilket underbart framträdande med "Öppna Din Dörr". Jag har inte gillat honom så mycket tidigare men nu steg han i värde hos mig. Sen tyckte jag om Felicias och Jessicas framträdande. Men Markus är min favorit till slutsegern just nu. Han behärskar det mesta och håller en riktigt hög nivå hela tiden. Men vi vet ju hur det var förra året. Sebastian trodde man skulle sopa hem allt men efter några mindra bra framträdanden mot slutet blev det Agnes. Och Agnes har skickat in ett bidrag till melodifestivalen. Vore riktigt kul om låten kom med även om hon inte ska sjunga den själv.

Nu får vi se när jag skriver här nästa gång. Lördag är det Trollhättan och BRIS-gala, söndag är det resa ner till Helsingborg och då är det tveksamt om jag tar mig tid att blogga och måndag är det hemresa till Norrköping och styrelsemöte på kvällen. Men rapport från Trollhättan kommer, det kan ni lita på.

Sometimes good-byes are not forever
It doesn't matter if you're gone
I still believe in us together
I understand more than you think I can
You have to go out on your own
So you can find your way back home

And somewhere down the road
Our roads are gonna cross again
It doesn't really matter when
But somewhere down the road
I know that heart of yours
Will come to see
That you belong with me
Letting go is just another way to say
I'll always love you so
Agnes - Somewhere Down The Road (från Agnes nya album så ni lär inte kunna ladda hem den)

Jag tror det bor en liten hjälte i varenda liten flopp

Måste försöka få ner några rader här. Så mycket har inte hänt men det är väl kul att veta vad som rör sig i mitt huvud ändå antar jag. Åtminstone så verkar flera av er tycka att det är kul att jag skriver.

Det har varit sjukt mycket siffror i min skalle dom senaste dagarna. Sitter och försöker få ihop det sista med friidrottsstatistiken och det är segt och tar grymt mycket tid. Det nya programmet är bra och man blir bortskämd med det. Hur sjutton kunde jag sitta och skriva in allt manuellt tidigare? Det är en stor gåta. Under nästa vecka nångång lär jag nog bli klar och det ska bli riktigt skönt. Då går det att lägga den här säsongen bakom sig. Behöver ett break från friidrotten så att jag kan koncentrera mig på hockeyn och andra saker. Leksand har inlett allsvenskan med tre raka segrar. "Det sista korståget" som Superstars så fint hade som budskap under första matchen rullar vidare. Imorgon är det dags för Almtuna på bortais. En knepig match eftersom deras rink är mindre än vad hockeyrinkar vanligtvis är.

Jag har iallafall varit ute och sprungit igen. Det går väldigt mycket upp och ner nu. Ena gången känns det hur bra som helst för att kännas mindre bra nästa gång. Ja, nu snackar jag inte om att jag får ont eller så utan om att det flyter på bra och mindre bra. Men med ytterligare lite träning så hoppas jag att det där ska bli bättre. Dags för ett snabbhetspass under fredagen så får vi se hur kroppen svarar på det.

Annars har det varit mycket planering inför helgen. Det är ju dags för BRIS-galan i Trollhättan med Agnes och ett stort antal andra artister bl.a. Sanna Nielsen, Jessica Andersson och The Poodles. Ska bli riktigt kul! Roligt sällskap lär det bli också och extra kul är det naturligtvis att få träffa Cicci igen. Det var ett tag sen sist nu och vi får aldrig riktigt någon tid för oss själva. Därför kommer jag åka ner med Cicci under söndagen för att vi ska få lite tid bara vi två innan det är dags för mig att åka hem på måndag förmiddag. Jag har ju ett styrelsemöte på måndag som jag måste gå på. Lite typiskt men så kan det vara. Ibland blir det inte riktigt som man vill.

Och så har jag lärt pappa att räkna med Pythagoras sats, eller hur var det nu egentligen. Jag måste faktiskt erkänna att jag blev lite fundersam och när det går att få hjälp från en smart Emmy så ser man ju till att få det. Så Emmy och jag hjälpte pappa att räkna ut hur lång den tredje sidan var. Han ska ju försöka få ihop alla sidor rätt med yttertrappan som vi fortfarande är utan. På tal om Emmy så hade hon det riktigt bra under sin tripp till Stockholm. Hon flummade järnet som vanligt och skapade en relation med nästan halva klassen. Kärlek är fint. I alla dess former. Men bara inte folk blir för desperata och beter sig på de mest märkliga sätt för att få någon på fall. Somliga verkar ha problem med det.

Agnes har dominerat i skolan med att cykla enhjuling och jonglera. Jag kan inget av det och är imponerad. Mitt tålamod kan vara rätt bra i vissa fall men jag tror aldrig att jag skulle palla att lära mig cykla på enhjuling, även om det ser häftigt ut. För då sätts tålamodet på prov ett antal gånger.
J. är tillbaka och det känns riktigt skönt. Vet inte riktigt hur jag skulle klarat mig annars. Hade inte känts bra att åka iväg om hon varit borta. Men nu känns det lite lugnare iallafall. Vet inte hur många gånger jag sagt det men jag säger det igen. Jag finns för dig hela tiden och kommer aldrig att försvinna ifrån dig.

Imorgon är det Idol igen och jag kommer sakna Sara. Det roliga är dock att skivbolag hört av sig till henne så förhoppningsvis kan det leda till något. Vi får väl se. Hur som helst så tror jag att det blir Erik eller Jessica som får lämna imorgon. Inga höga odds på det direkt. Erik borde det bli men han lockar röster på utseendet, tråkigt nog. Men det är jämnt och gör någon ett mindre bra framträdande så kan det straffa sig direkt.

Musik som snurrar mycket här just nu är Anna Ternheim, Elin Sigvardsson, Lars Winnerbäck och kent. Någon som blir förvånad? Och nu är det bara 5 dagar kvar tills Agnes skiva kommer...

Jag har gjort fel ibland, jag vet, men ingen mening att ge opp
Jag tror det bor en liten hjälte i varenda liten flopp
Och jag vill hellre bli en sån, så har jag lärt mig det igen
för det finns nåt bra och stort i alla om och alla men
Lars Winnerbäck - Aldrig riktigt slut

Det är inte slagen som känns

Somnade ganska sent inatt och trodde att jag bara skulle få några få timmars sömn. Vi håller nämligen på och byter yttertrapp och dom skulle komma på morgonen och ta bort den vi har nu. Nu blev det så att dom inte kom förrän efter lunch och därför blev jag glatt förvånad när jag vaknade strax efter 11. Skönt att få sova men kände mig ändå inte helt pigg när jag vakna. Kände mig seg och småsnuvig men som tur är har det försvunnit under dagen.

Så mycket spännande har inte hänt. Trappen har försvunnit och som tur är har vi en källarväg att gå nu. Annars hade vi fått hoppa ut och det hade varit lite jobbigt. Särskilt för mamma som inte är så atletisk :P Jag har trixat lite med hemsidor. Ska försöka göra om utseendet lite på Östergötlands Friidrottsförbunds hemsida. Färgerna lär bli likadana men den känns något rörig som den är nu och jag tror det kan bli bättre med en liten förändring. Sen skulle jag vilja skriva lite mer utförliga nyheter istället för bara rubriker på förstasidan. Vi får väl se hur det blir...

Under kvällen var jag på möte, arrangörskommittén. Vi utvärderade årets tävlingar och pratade om vad vi kan utveckla till nästa säsong. Sen pratade vi rent allmänt om friidrott. Tydligen så passar det inte en viss klubb att några aktiva från deras klubb går över till våran. Dom har skickat ut ett brev där dom istället för att skriva lycka till och välkommen åter skriver en massa anklagelser som kommer slå tillbaks mot dom själva. Jag önskar verkligen att fler kunde inse att det är läge att byta klubb. För deras eget bästa istället för att vara lojal mot den tränare dom haft under nästan hela karriären. Se så bra det gick för Kajsa Bergqvist när hon valde att bryta med Bengt Jönsson för att gå till Yannick Tregaro. Hon satte världsrekord inomhus och även om det inte blev guld vid EM i Göteborg så gjorde hon en strålande säsong. Förra året vann hon VM-guld i Helsingfors. Så visst har hon utvecklats åt rätt håll. Detsamma gäller Susanna Kallur som tagit hjälp av Carolina Klüfts tränare Agne Bergwall.

Förra gången fattade jag nog inte hur illa det egentligen var. Hur jobbigt du egentligen hade det. Nu förstår jag mer. Det går inte att förstå hur otroligt mycket du behövt lida på ett eller annat sätt genom ditt liv. Den ena motgången efter den andra. Det jag fick höra nu senast måste varit en mardröm som spelats upp om och om igen i ditt inre. Varför skulle just du drabbas. En sån oerhört fin person som bryr dig så oerhört mycket om alla i din närhet. Vad som än händer så kommer jag aldrig att glömma vårat senaste samtal. Det berörde mig djupt. Jag älskar Dig!

Who could possibly save
Save us from madness
Love is the common name
Again we depend on the one to blame
Anna Ternheim - One To Blame

Snel hest

Jag sitter här och skrattar för mig själv. Har haft lite nostalgi och läst en massa gamla saker som skrivits på Agnes forum. Jag fattar inte varifrån vi fick allting. Om någon utomstående läst allt vi skrev hade dom nog funderat på att ringa psyket! Jag har bl.a. läst om snela hestar, www.snelhest.se, och my little ponys och att jag skulle vara barnvakt åt Agnes P... Sen läste jag om hur Emmy började säga Smörgås om mig. Helt plötsligt mitt i en konversation mellan henne, Agnes och mig så säger hon men Smörgås istället för Mackan, hahaha! Många skratt har det iallafall varit med allt Agnes-folk och fler lär det bli.

På tal om Agnes P. och Emmy så har jag berättat om Björne och Snigel för dom. Så nu hoppas jag att dom förstår varför jag hatar Snigel. Den grymma t-shirten skulle vara riktigt kul att ha, http://www.sr.se/cgi-bin/mall/artikel.asp?ProgramID=2574&Artikel=834361 Sen att typ ingen skulle fatta nånting är en annan sak. Desto roligare dom gånger man träffar på folk som förstår. Råkade hitta Sara Burnetts, hon i idol, lunar idag. Tänker inte skriva vad hon heter där för då lär hon få ännu fler besök än vad hon redan har men iallafall så har hon ett grymt krypin där. Först står det "Hej, Hej, Hej" och sen "Jag HATAR snigel". Nu var det inte därför jag började yra om Björne och Snigel idag utan det där såg jag faktiskt efter att jag fått det rycket. Sen har Sara skrivit en utförlig presentation om sig själv utifrån x antal frågor... Så där fick man ju reda på en hel del om henne, kul kul!

Dagen har annars ägnats åt städning och löpning. Jag tränade på eftermiddagen och det kändes riktigt bra. Har dock lite dålig fartkänsla så jag satte iväg i lite för hög fart men det redde ut sig ändå. Städningen är inte så mycket att prata om men att hålla bra ordning på saker och ting, det är inte min starka sida. Jag lägger papper på hög och skivor på hög och till slut går det knappt att hitta nånting. Men nu börjar det se riktigt fint ut igen! :-)

Jag vet inte om jag skrivit om Roxette i den här bloggen. Hur som helst så borde ni ju få veta att dom är ett av mina absoluta favoritband. Marie och Per kompletterar varandra på ett grymt bra sätt. Maries sång lyfter många låtar rejält och Per har ju ett oerhört sinne för att skriva musik. Han har ständigt nya projekt på gång och lyckas ju nästan alltid vad han än tar sig för. Så jag ser verkligen framemot deras 20-års jubileum. Samlingsskivan med två nya låtar kommer ut den 18 okt och sen gör dom lite uppträdanden här och var. Ingen turné är planerad än men det vore grymt kul att få se dom live innan dom lägger ner för gott. Jag har ju inte gjort det tidigare.

Sen kan jag ju nämna att våran äldsta släkting dött. Morfars bror som blev 99 år. Jag är imponerad över morfars släkt där alla lever riktigt länge. Nu är morfars syster 95, vi får väl se hur länge hon klarar sig. Annars hade vi sett framemot att gå på 100-års kalas nästa år, men så blev det ju inte.

Saker är inte alltid som dom borde vara. Vi får väl se om det blir mer skrivet om det i morgondagens blogg. Imorgon ska vår yttertrapp börja rivas så då lär det bli livat riktigt tidigt, därför väntar sängen nu. Först en Lasse-text eftersom det är han som snurrat mest i stereon idag.

När du står ensam kvar på tå
När ytan inte går att nå
När du träffat botten
Kom ihåg mig då

När du tagit första bästa tåg
och ger vad som helst för en dialog
När du står sist i kön
Kom ihåg mig då

När vintern gömmer dina spår
så att du inte hittar hem
När du är vilsen i en
vinternatt, igen
Kom ihåg mig då
Lars Winnerbäck - Kom ihåg mig