torsdag, oktober 12, 2006

Bris-galan

Då är det äntligen dags att skriva lite om själva Bris-Galan. Vi satt uppe på en läktare, nedanför oss på golvet satt en massa folk och åt. Det gick nämligen att välja att antingen bara se själva galan eller att äta en middag och se galan samtidigt. Sen var en scen uppbyggd där det satt en 50-manna orkester och så ett litet "band" bredvid. Kattis Ahlström var konferencier och det första man tänkte på var att hon var ganska olik sig, hade längre hår en förut. Orkestern började med att spela två melodier själva innan Caroline Wennergren kom in och uppträdde. Hon körde tre låtar och jag är väl inte så förtjust i henne trots att hon har en ganska unik och bra röst.

Sen följde både det ena och andra. En manskör som kalla sig för Boice som var riktigt rolig. Dom körde A Capella och gjorde det riktigt bra. Trumpetaren Magnus Johansson drog ner kvällens största applåder och han blev jag riktigt imponerad av. Jag som har spelat trumpet, nu vet ni det också, vet lite vad som krävs och han var riktigt grym. Sen tog han fram sin första trumpet som han fick när han var 6 år som kostade 100 kr då och så fick vi jämföra ljudet mot den som han spelade på nu som kostade 36 000 kr. Det var en viss skillnad om man säger så även om det var rätt många som tyckte den första trumpeten lät bäst. Sen var han riktigt roligt också. Drog ett par kuliga vitsar som drog ner mycket skratt.. :P

Jessica Andersson kom in på scen och tackade Trollhättan för det stöd som hon fått genom åren. Hon bor nämligen där för er som inte visste och det är det nog inte många som gör. Sen rev hon av Kalla Nätter och fick publiken med sig på ett bra sätt. Det kan ju sägas att det var riktigt bra stämning hela tiden. Publiken var på hugget och artisterna bjöd på sig själva på ett bra sätt.
Sen skulle då Agnes ha kommit men pga. diverse missförstånd så hade hon inte kommit än. Det blev lite förvirrat men istället blev det en paus som visserligen var planerad från början. Cicci och jag begav oss ut på en liten runda, Cicci köpte sig en Gin & Tonic, innan det var dags att sätta sig igen.

Och äntligen hade Agnes hittat dit. Hon gick på scen och började med Somewhere Down The Road. Den låt som känns klart bäst på nya skivan, så oerhört vacker. Passar Agnes perfekt och hon lyfter den till oanade höjder. Jag blev helt klart rörd. Sen körde hon Everybody Knows. Ännu en av hennes nya låtar och en av dom bättre på skivan. Hon avslutade med Right Here Right Now och det blev riktigt häftigt när en kör kom in och avslutade låten tillsammans med henne även om dom överröstade henne lite. Hon fick ta i rejält för att tränga igenom. Ett riktigt bra framtida sångmässigt av Agnes men jag tycker hon kunde bjudit lite mer på sig själv. Publiken hade rätt hög medelålder och det var inte Agnes som fick dom största applåderna direkt. Tycker att hon kunde presenterat sina två nya låtar lite mer för det var säkert många i publiken som undrade vad det var hon sjöng. Sen hade det inte varit fel att förklara varför hon inte kom i tid.

Efter att Agnes uppträtt drog en kille vid namn Kim Fransson igång ett rocknummer, Circle Of Love, som tände publiken. Samtidigt blev vissa lite nervösa och ängsliga över att Agnes skulle försvinna så 2/3-delar av oss gick ut. Cicci och jag satt lugnt och tryggt kvar. Vi fick se en 12-årig blind kille göra succé när han sjöng två låtar. Med en röst som om han var minst dubbel så gammal.

Sanna Nielsen kom in och sjöng två låtar från sitt nya album, riktigt fina faktiskt, och gospellåten "Operator". Älskar hennes röst. Så klar och kraftfull. Det är ju snudd på att gå och köpa hennes skiva. Daniel Lindström var nästsist ut på scen. Han sjöng sin nya singel och en låt med Stevie Wonder där han uppfyllde en dröm att sjunga låten med en stor orkester som komp. Sen passade an även på att sjunga Dreams come true, vinnarlåten från Idol. Jag har även konstaterat att den mest sålda singeln i Sverige 2004 blev just den låten och att den mest sålda 2005 blev Right Here Right Now.

Jessica Andersson avslutade galan med två låtar, bl.a. en version av Over the rainbow som var riktigt fin. Sen överlämnades checken till Bris som hade inbringat 170.000 kr. Mer än dubbelt så mycket som förra året, wooh! Cicci och jag yrade ut och började leta efter dom andra. Efter mycket om och men hittade vi dom. Över en timme hade dom stått och väntat på Agnes som valt att stanna inne för att se klart på galan. Så vi väntade väl ungefär en kvart till innan Agnes kom ut med sina föräldrar. Pappa Tore uppmärksammade oss, annars var Agnes på väg att gå förbi oss. Hon tyckte det var jättekul att se oss där. Vi berättade att vi bodde i en stuga utanför Trollhättan och hon blev lite förvånad :P Sen överlämnades diverse saker, bl.a. ett par mjukistofflor som Agnes blev glad över! Sen blev det kramar och hej svejs.

Och så blev det tydligen lika mycket skrivet om galan som om allt runtomkring vilket jag hade på känn. Men grymt kul var det!

Torka tårarna min vän
jag tror jag vet ungefär hur det känns
som att försöka dansa med en myndighet
du ville bara ha ett hem, en plats
nånting vettigt att göra, vad som helst
Lars Winnerbäck - Dunkla Rum

1 kommentar:

Anonym sa...

Nja, en kort ursäkt hade kanske varit bra, men att förklara sig när men kommit försent låter nästan alltid som en dålig bortförklaring, oavsett om det är sant. Bättre att arrangören fick klämma ur sig vems felet var.

Hur som helst måste hon varit klart skakad efter vad som hänt. Den kan förklara frånvaron av mellansnack.