Måste försöka få ner några rader innan jag lägger mig. Jag har dragit på mig en förkylning. Än så länge är det bara näsan som rinner men det är nog det. Får ju sällan halsont eller hosta tack och lov. Kvällen har avnjutits framför tvn och hockeymatchen Leksand-Malmö. Leksand vann och Malmö är borta från vidare spel. Det kändes ganska skönt men kan inte låta bli att tycka lite synd om Malmö som gjort det riktigt bra sen spelarnas löner drogs in i januari. Lördagen blir intensiv. Förhoppningsvis blir jag inte sämre då för då vet jag inte hur jag ska orka. Cicci och jag åker ner till Malmö på förmiddagen för att se sista repetitionen av Melodifestivalens deltävling som avgörs där ikväll.Agnes är ju med och glöm nu inte att rösta. Åtminstone en gång för min skull?Hon gör en discopop-låt och det jag hört hittills låter lovande. Här kan ni höra låtenFöljande telefonnummer är det som gäller: 099 - 230 01 (3,95 kr)099- 320 01 (9,90 kr varav 8,50 kr går till Radiohjälpen)Själv kommer jag ägna kvällen åt ännu en konsert med Anna Ternheim. Men givetvis ska telefonen gå varm ändå.
Känns verkligen som att det är hög tid att bege sig ifrån den här lägenheten. Nu börjar vardagliga saker att falla samman. För inte ska man väl behöva åka och hämta sin post på postcentralen? Vi har inte fått någon post under hela den här veckan. Jag har ringt varje dag och äntligen ger dom mig rådet att kontakta fastighetsskötaren. Är det verkligen jag som ska behöva göra det? Känns inte riktigt rätt. Jag vet åtminstone hur det fungerar på Citymail. Där är det vi som ringer. Däremot var det intressant att höra att posten inte får använda nycklar för att öppna portar. Så dom använder brickor, koder och nån sorts sändare. Jag har svårt att få ihop det riktigt men tydligen fungerar det. Förutom hos oss nu.Så efter att jag hämtat posten har ju nu iallafall fått mina Beck-filmer och skivorna med Sahara Hotnights och Jenny Wilson som släpptes idag. En annan sak som fungerat mindre bra under en längre tid är Com Hems tjänster. Det började den 11 jan. med att modemet mer eller mindre dog. Telefonen och bredbandet slutade fungera och bilden hackade på tvn. Sen har vi haft liknande avbrott med jämna mellanrum allt sedan dess. Senast hade vi det för en vecka sedan när vi skulle se både det ena och det andra på tv som vi gick miste om. Det är verkligen tur att SVT har fixat SVT Play så att det går att se deras program i efterhand. Men friidrotten och hockeyn fick jag snällt vara utan.Såna här saker ska flyta utan avbrott. Man ska inte behöva gå och störa sig på att självklara saker inte fungerar. Jag blir så trött!!Återstår att se om vi får se Popcirkus med Sahara Hotnights och Frida Hyvönen idag. Just för tillfället ser det iallafall så ut.
Helgen blev inte riktigt som den var tänkt. På många sätt blev den dock riktigt bra men på andra sitt riktigt usel. För att ta det från början så var jag och såg på en lägenhet förra måndagen. En riktigt fin lägenhet där allt var mer eller mindre perfekt. Snyggt och fräscht och med en härlig inglasad balkong. Cicci var där och tittade senare i veckan och fattade även hon tycke för lägenheten. Vi gick in i en budgivning och hoppades på det bästa men ännu en gång så gick vi förlorande ur den. Det blev en tuff budgivning eller aggressiv som mäklaren sa och till slut blev priset helt enkelt för högt. Vi hade haft råd att gå vidare men lägenheten gick helt klart för ett överpris.Mitt i den avslutande budgivningen, i fredags, var vi på väg ner till Malmö för att se Anna Ternheim. Så mitt i all bedrövelse så skulle vi försöka njuta av ännu en härlig konsert med Anna. Som vanligt en härlig och unik upplevelse på Kulturbolaget som var utsålt. Så konserten räddade mig nog från att tänka på lägenheten alldeles för mycket. Den här gången var vi dessutom ett helt gäng på plats. Förutom Cicci och mig även Niklas och Martin. Båda blev nöjda med vad dom såg och hörde. Anna lyckas på något sätt skapa magi över sina låtar. Den här kvällen blev speciellt minnesvärd då hon slängde ut följande fråga efter att ha satt sig ner vid pianot: - En mer känd eller en mindre känd låt? Både jag och en tjej som Cicci känner lite svarade "en mindre känd" och så blev det. Så istället för Shoreline som hon alltid spelat så blev det Tribute To Linn. Vackert! Visst är Shoreline fin men det är kul med lite variation. Annars är det nog Terrified, Let It Rain och Black Sunday Afternoon som fastnat mest i min hjärna av låtarna på den nya skivan. Den senare är lite läskig när man vet vad den handlar om men det behöver jag inte ta upp här. Efteråt önskade Cicci något inför nästa gång det beger sig. Redan på lördag faktiskt. Återstår att se om hon får sin önskan uppfylld. Sen skulle ju Cicci och hennes pappa se Hello Saferide på lördagen. Det slutade med att även jag blev bjuden dit av Ciccis föräldrar. Ciccis mamma hängde också med alltså. Kvällen började riktigt trevligt då vi blev utbjudna på mat. Åt riktigt god fläskfilé. Sen tog vi oss ut i snöstormen och gick mot The Tivoli. Väl där tog vi oss en drink och såg förbandet Panter innan vi väntade in konsertens huvudakt. Efter lång väntan där den ena låten efter den andra spelades så kom tre av bandmedlemmarna in på scenen för att förmedla den tråkiga nyheten att Annika Norlin och ytterligare två bandmedlemmar fått akut maginfluensa så dom var tvungna att ställa in spelningen. Ett skapligt antiklimax. Så det var inte mycket mer att göra än att vandra hemåt igen och göra det bästa av kvällen. Vilket bestod av den inspelade Melodifestivalen. Förmodligen den sämsta deltävlingen någonsin. Tråkigt när den var i Leksand. Var väl bara Mollys ballad som höll riktigt bra klass.Sen blev det en välbehövligt lugn söndag innan den sista februariveckan drog igång igår.
Jag har varit för dålig på att uppdatera bloggen. Hade ju tankar på att förmedla lite tankar kring konserterna med Elin Ruth Sigvardsson och Anna Ternheim som jag varit på samt hur mäkta imponerad jag var över friidrottshallen som vi äntligen fått i Norrköping. Men tiden bara rinner iväg och jag känner mig sällan tillräckligt pigg på kvällarna för att orka med att skriva dom där raderna som jag så gärna skulle vilja.
Hur som helst så var konserterna fantastiska. Var och på sitt sätt. Konserten med Elin var speciell. Mysig och riktigt bra. Vi satt ner vid ett bord tillsammans med kanske ytterligare 50 pers. på Debaser i Malmö. Ett ställe vi inte varit på tidigare. Men där lär det förmodligen bli fler besök. Perfekt konsertställe för lite mindre artister. Elin förmedlar så mycket känslor med sin musik. Efter konserten fick vi en trevlig pratstund med henne. Hon var allt lite imponerad över att vi åker runt och ser henne lite här och där och så fick vi veta lite om framtiden. Spännande! Anna Ternheim har blivit större och större i takt med att hon släppt sina skivor samtidigt som hon fått ta emot ett antal grammisar och andra priser. På Flygeln i Norrköping där vi sett Anna tidigare gjorde hon en riktigt grym spelning. Hon har utvecklats mycket under de år vi sett henne. Nu utstrålar hon en enorm trygghet på scen där hon vågar leva ut sin musik på ett helt annat sätt än tidigare. Hennes senaste skiva är grym och låtarna blir än bättre live. Jag kan visserligen sakna elgitarren som hon valt att slopa på den här turnén och även Andreas Dahlbäck bakom trummorna men nu får även dom gamla låtarna ett nytt liv. Det är svårt att få nog av Anna om man säger så. Därför ska Cicci och jag se henne även i morgon i Malmö. Det lär bli en fin avslutning på arbetsveckan. Östergötland har varit en stor vit fläck på kartan som inte haft någon inomhushall för friidrott. Nu har länet hela tre hallar. Först invigdes multihallen i Linköping följt av en liknande hall i Motala och så kom hallen i Norrköping. Hallen i Norrköping är en ren friidrottshall och riktigt fin. Den har en stor publikplats och är riktigt luftig. Ett jättelyft för friidrottarna och förhoppningsvis kan klubbarna behålla fler talanger nu när träningsförhållandena är betydligt bättre. Tävlingen vi hade där gick riktigt bra om än med lite teknikstrul under den första dagen. Jag var speaker och trivs riktigt bra i den rollen. Även om det är lite krävande och huvudet är helt tomt efteråt. Nu har jag iallafall fått ner ett antal rader och ska snart sova efter att ha fått i mig lite te och hallonpaj.
Skrev den här bloggen för någon vecka sedan men på en dator som vi inte hade uppkoppling på för tillfället. Sen har den blivit liggandes men här är den nu iallafall. Jag har blivit ganska usel på att blogga. Men ibland händer inte så mycket och då känns det meningslöst att skriva för skrivandets skull och ibland händer en massa så då hinner jag inte skriva bara av den anledningen. De senaste veckorna har gått riktigt fort. En hel del har hänt dessutom, Disney On Ice, en friidrottstävling och två konserter är väl dom stora grejerna. I den här bloggen tänkte jag skriva lite om Disney On Ice. Skulle bli en alldeles för lång blogg om jag skrev om allt samtidigt.
För tre helger sedan nu var Cicci och jag nere i Malmö och såg Disney On Ice. Andra gången vi ser det, såg det i Linköping för ett par år sedan, och det var minst lika kul den här gången. Vi satt närmre isen än i Linköping och fick en lite större upplevelse kändes det som. Dom har ju olika föreställningar varje år och den här gången var temat prinsessor. Så dom tolkade bl.a. Snövit, Törnrosa, Den lilla sjöjungfrun, Skönheten och odjuret och så klart Askungen på is.
Alla var sjukt duktiga. Vissa uppvisningar ensamma eller i par var riktigt häftiga att se. Förstår inte riktigt hur dom kan lyckas med alla dessa hopp och piruetter. Samspelet var fantastiskt. Berättelserna hade dom också fått ihop på ett bra sätt. Så även om föreställningarna mest är riktade till barn så går det att få stor behållning av det även när man kommit en bit upp i ålder. Malmö hade hela 10 föreställningar tors-sönd. och dom flesta var mer eller mindre slutsålda så det är väldigt populärt.
Än så länge är det dock svårt att förstå varför Malmö Arena är byggd ända ute i Hyllie. Det stora palatset med plats för 11 000 åskådare är riktigt häftigt att beskåda men det är inte helt lätt att ta sig dit. Nu gick det visserligen evenemangsbussar ut men någon vanlig buss gick inte i närheten. Så vi valde att ta bilen ner för att vara på den säkra sidan. Men i takt med att köpcentrum och den nya citytunneln byggs upp så kommer det säkert bli mer förklarligt varför arenan placerats just där.
Så var årets Melodifestival igång. Första deltävlingen gick i Göteborg och jag blev ju allt annat än imponerad av låtarna. Med ett eller kanske två undantag. Tyckte hur som helst att det var helt rätt låtar som gick direkt till final. Alcazars låt var en riktig discodänga som kan räcka riktigt långt. Alcazar har ju haft det svårt i tävlingen tidigare men nu gick det ju riktigt bra. Låten satte sig direkt och jag var väl inte den enda som ville upp och röra mig till den. Sen var det en större överraskning att Emilia gick direkt till final. Men även hennes låt höll god klass. En skön låt, lite popjazz, som kanske inte placerar sig så högt i Globen men som ändå ger Emilia en skjuts framåt efter att hon misslyckats med att komma tillbaka efter sin hit "Big Big World. Roligt att folket röstar på artister som inte är så kända! För visst hade jag på förhand trott att Scotts skulle få fler röster än Emilia med tanke på deras succé i Dansbandskampen.Sen visar resultatet ikväll även att folk röstar mer på låtarna än artisterna. Precis så som det ska vara men som det absolut inte var för några år sedan. Shirley Clamp blev t.ex. sist nu. Det hade hon förmodligen inte blivit om hennes röst varit som vanligt men det visar att det inte finns utrymme för några röstproblem eller andra misstag. Då är man körd direkt. Marie Serneholts Disconnect Me påminde faktiskt lite om Britney Spears senaste låtar. Så frågan är hur den låten gått på olika listor osv. om det Britney haft den istället. Nu får Marie hoppas på att hennes Måns infriar favoritskapet nästa vecka genom att ta sig till final. Vågar man tippa att han får med sig Amy Diamond till Globen. Om hon nu har en minst lika bra låt som förra året. Saknade Kristian Luuk. För Petra Mede var ju inte ens i närheten av hans klass och inte lika rolig heller. Hon verkade alldeles för tagen av stundens allvar vilket gjorde att hon läste väldigt mycket innantill. Inte sjutton blev folket klokare på röstningssystemet när hon själv står och läser allt innantill. Så svårt är det faktiskt inte. Fem låtar vidare. Dom fyra bästa möts i två dueller där segraren går till final och förlorarna till Andra Chansen. Sedan har en internationell jury möjligheten att skicka ett bidrag vidare till finalen därav deras val av ett bidrag i varje deltävling.
