Rent...

Då har jag ett par dagar att skiva om igen. Fars dag i söndags och det blev gemensam uppvaktning av pappa och morfar. Syrran och jag hade visserligen köpt en blomma och en trisslott till pappa. Så han kände sig nog ihågkommen det här året också. Visst tycker vi om våran pappa! Framåt fyra på eftermiddagen gick vi till mormor o morfar. Morfar hade en av sina sämre dagar vilket betyder att han knappt fattar nånting och glömmer saker väldigt snabbt. Det är inte lätt att bli gammal. Nu låter det som att han är ganska dement men så är inte fallet. Han hänger med hyfsat fortfarande men har en tendens att röra till allt en massa och oroa sig för saker som han inte behöver bry sig om alls.

Men det var roligt att träffa dom iallafall och dom blir alltid så glada när vi kommer. Vi pratade en del om helgen om två veckor den 24-26 nov då mormor o morfar firar sin 60-åriga bröllopsdag. Slå det om ni kan. Helt otroligt egentligen hur man kan vara gift så länge. Om jag skulle gifta mig nu skulle jag alltså behöva bli 87 innan jag kan fira den bröllopsdagen och så gammal blir jag väl knappast. Vi ska iallafall ut och äta lite och så under en dag där och så kommer en hemlig gäst... :P

Musikalen Rent, med Linda Bengtzing och Niclas Wahlgren i huvudrollerna, är högaktuell nu som säkert många vet. Därför passade jag på att hyra filmen Rent på söndagskvällen. Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig för jag har inte läst så mycket om den men den visade sig vara riktigt. Ibörjan tyckte jag det var lite segt men den tog sig alltmer och under sista trekvarten blev man verkligen berörd. Det är så mycket som tas för givet, många av oss stressar runt som tokar och vi vet aldrig när livet tar slut. Jag har skrivit det förr och gör det igen. Det stora temat i filmen var kärlek och tänk så mycket bättre världen vore om alla visade mer kärlek till varandra. Visa hur mycket ni tycker om folk i er omgivning och ta vara på livet på bästa sätt. Filmen fick en verkligen att tänka över ett och annat...

Under måndagen tog jag mig ner till stan en sväng. Den stora anledningen var att jag tänkte låna lite notböcker, av två skäl. Dels tänkte jag lägga upp lite info på Agnes-Carlsson.nu och sen ville jag få tag i lite nya låtar att spela på gitarren. Lånade tre böcker så nu får vi se om jag lyckas få till någon låt. Det är ju en del kluriga ackord i dom flesta låtarna men helt omöjliga är dom inte.

Under kvällen var det fotbollsgala på tv samtidigt som Leksand spelade mot Almtuna. Galan blir lite splittrad i och med att det är så många reklamavbrott men den här gången störde jag mig inte så mycket på det eftersom jag kunde gå och titta till hockeyn då. Leksand fick inte riktigt till det men vann i alla fall med 4-3 efter förlängning och det får väl vara godkänt. Pristagarna i Fotbollsgalan var ganska väntade. Blev lite förvånad över att Tobias Linderoth tog hem priset för bästa mittfältare medan Fredrik Ljungberg tog hem det mest prestigefyllda priset Guldbollen. Ingen riktig logik i det kanske. Kul att Caroline Seger fick pris som årets mittfältare och att Lotta Schelin fick Diamantbollen. Den yngre generationen behöver få lite uppmuntran som belöning för deras slit.

Tidernas mål, Henrik Larsson? Vet inte riktigt om jag håller med om det. Kurre Hamrins var grymt men ingen av dagens ungdomar vet vem han är eller vad han gjorde på fotbollsplan. Min röst hade nog gått till Kennet Andersson.

men som att be för ingenting
och som att knäppa utan händer
vi liksom väntar på en vårdag i november
som om tankarna stod still,
kan inte säga vad man vill
så man går tyst omkring å drömmer
en vidrig tystnad feg å snål
blir dialog av alkohol
man vågar säga allt man glömmer
Lars Winnerbäck - Vårdag i november