tisdag, november 21, 2006

The Music In Me

Idag har det varit en total kass dag vädermässigt. Regn, regn och jag har haft ont i huvet. Sov riktigt länge och förmodligen riktigt djupt större delen av natten och det var väl därför huvudet segade ihop lite. Det var vant att sova lite mindre som jag gjort ett antal nätter i rad tidigare. Jag har mest suttit vid datorn och lyssnat på en massa musik. Har även lärt mig att lägga ut videoklipp på Agnes-Carlsson.nu och jag höll på att bli galen innan jag fick till det men jag är ju inte den som ger upp i första taget.

Hur som så har jag funderat på hur oerhört mycket bra musik som släpps. Tänk så mycket bra musik man missar men också hur mycket man börjar lyssna på genom tips från andra. Kan tacka Cicci för att jag började lyssna på Lasse t.ex. Det vet jag att jag nämnt tidigare i bloggen. Tänk om jag missat att börja lyssna på Lasse bara för att jag inte fattade hur bra hans texter var innan jag träffade på Cicci. Det hade varit mitt livs misstag. Agnes P. kan känna sig stolt över att jag börjat lyssna på Panic! At The Disco, annars har vi en ganska likartad musiksmak, och Emmy för att jag börjat lyssna på Sonata Arctica. Sara har fått mig att börja lyssna på Hot Hot Heat och Sofia visste jag gillade Tomas Andersson Wij. Därför var det extra kul att lyssna på honom och inse att även han är en riktigt bra singer-songwriter.

Hur som helst har jag märkt att jag dragits mer åt det rockiga hållet. Panic! At The Disco, Sonata, Axel Rudi Pell, The Veronicas, Hot Hot Heat, Melody Club, The Ark, Europe, Sahara Hotnights... Icke att förglömma The Sounds. Listan kan göras lång och det är grymt bra band allihop. Tidigare var jag mer den som följde trenden med att lyssna på reklamradion och dess hitlåtar som toppar dom flesta listor och jag prenumererade på mr music. Det stadiet har jag kommit ifrån mer och mer. För 10 år sen var det betydligt svårare att få tag i musik och höra den på samma sätt som idag. Då var det poplåtarna som gällde till stor del. Nu är det enkelt att ladda hem någon låt från en artist som man är nyfiken på och sen fastnar man för vissa... Den utvecklingen gillar jag även om det är svårt att vara artist som skivbranschen ser ut nu. För dom allra flesta stannar drömmarna om att bli en artist vid just en dröm.

Men ibland tröttnar man på en viss musik och därför tänkte jag passa på att lägga in en recension från Hot Hot Heats senaste skiva, Elevator, där ni får reda på varför ni ska lyssna på just dom. För övrigt har dom en farfisa med i sin musikuppsättning, ett stort plus.

Ibland tröttnar man på alla introverta singer/songwriters som ska blöda ner golvet med sin själssmärta och sina kärlekssorger. Man orkar inte med alla satanister och djävulsdyrkare som vrålar ut sina ondskefulla berättelser om jordens undergång och armageddon. Plötsligt har man fått nog av alla svartsynta gother, desillusionerade punkare, påtända retro-hippies, stelryggade slips-och-skjort-hårdingar som gömmer sig bakom EBM-synthar, intelligenta progekvilibrister och…
Ja, ibland vill man bara höja en sejdel, hoppa runt på dansgolvet, skvätta öl och ha kul. Det är där Hot Hot Heat kommer in i bilden. De gör glad party-musik, utan att krångla till det, utan att skämmas över catchiga refränger och med en energi som väcker lyssnaren som sitter där med huvudet mellan hörlurarna och slumrar.

Spår som ”Running out of time”, ”Goodnight goodnight”, “Ladies and gentlemen” och “You owe me an IOU” bildar ett pärlband av svängig uptemporock där The Knack och tidiga Blur kopulerar hejvilt i hissen, men vad händer sedan? Jo, hissen åker ner några våningar och tröttheten infinner sig i ”No jokes – fact”. Som tur är kvicknar bandet till och får ur sig ”Jingle jangle”, ”Island of the honest man” och ”Middle of nowhere” också...
Källa: www.zeromagazine.nu


Allt för sällan visar man för andra
Glädjen att dom finns där varje dag
Alla har behov utav att känna att man är nå't bra
Man håller ofta Viktiga Små Ord långt kvar där inom sig
Svårt att ge beröm och våga säga; "vad jag gillar dig!"

Att man älskar mat eller nåt annat
Det är nåt vi säger titt som tätt
Varför är beröm till sina vänner inte lika lätt
Man håller ofta uppskattande ord långt kvar där inom sig
Ge beröm till nån du tycker om och säg; jag gillar dig


Man håller ofta Viktiga Små Ord långt kvar där inom sig
Ge en kram till nå'n du tycker om och säg; jag gillar dig

Nanne Grönwall - Viktiga små ord

Inga kommentarer: