Stockholm Del 1

Friidrott i Finspång
Många väntar visst på den här bloggen och vi får väl se vad ni tänker när ni läst den. Det är mycket att skriva och allt går inte att få med här. Vissa saker behåller jag gärna för mig själv också. I fredags så vet jag inte riktigt vad jag gjorde så jag tror jag hoppar över den dagen helt enkelt. Jag minns iallafall att jag kände mig väldigt seg då också och jag väntade bara på att förkylningen skulle bryta ut men den kom aldrig... Jobbigt att jag skulle behöva känna mig så vissen precis den dagen då jag skulle tävlat.

Lördagen började redan klockan kvart över sex på morgonen och jag drog iväg till Finspång strax före sju. Jag hittade dit som jag skulle och allt fungerade väldigt bra. Fattar inte varför dom inte kan bygga en bättre bro över till stället där vi sitter med målkameran. Nu är man ju lika orolig varje gång över att man ska slå halvt ihjäl sig men det gick bra som tur va. Hade varit lite jobbigt att ringa till Cicci och säga att vi var tvungna att ställa in Stockholms-resan för att jag ramlat och brutit benet eller nåt sånt....

Tävlingen gick bra förutom första loppet som vi missade totalt. Den roliga tryckknappen slutade fungera och den måste bara bli mer tillförlitlig till nästa säsong. Sen finns det ju ytterligare ett antal saker som behöver förbättras. Annars flöt det på och jag blev väldigt bra servad med en massa mackor, kaffe och frukt. Så mätt har jag nog aldrig varit när jag åkt ifrån en friidrottstävling. Där har Tjalve lite att lära. Och så fick jag se hon... :-)

Resa till Stockholm och Kungsträdgården
Väl här hemma så var det bara in och hämta Cicci och pappa för att få skjuts ner till tåget. Precis när vi blivit avsläppta märkte jag att jag glömt jackan i bilen så jag kutade som en idiot för att göra pappa uppmärksam...och jag lyckades. Hade varit lite jobbigt att åka upp utan plånbok, eftersom den låg i jackan. Resan upp gick bra men jag var sjukt trött efter att bara ha sovit två timmar under natten. Funderade lite på hur jag skulle orka med dagen men det skulle visa sig gå bra...

Efter att ha organiserat oss lite och fixat och trixat så begav vi oss mot Kungsträdgården. Trodde vi skulle vara ute i senaste laget för att få plats långt fram men när vi väl var framme så var det inte mycket folk alls. Dom flesta började komma när det var ungefär en halvtimme kvar så det var inga problem att komma fram till folket som var där. Marre hade ju varit där i 11 timmar redan, haha... Vad gör man inte för Agnes? :P Sen var det Emelie, Sara, Jassi, Mia, Therese och Sofie... Hoppas jag inte glömt nån. Hur som helst så kom Erik lite senare. Allt skulle börjat 19.30 men det var nog mest för att samla ihop allt folk för det drog inte igång förrän vid 20. Men Cicci och jag klarade oss bra under den halvtimmen för då sprang Anna Ternheim med band runt på scenen och förberedde sig. Staffan Andersson, från Hovet, gick runt och myste på scen, soundcheckade sin gitarr och satte sig ner och tittade ut på allt folk som samlats. Var nog liite ovant för honom att behöva sköta så mycket själv. När han spelar med Lasse W får han ju allt ordnat för sig.

Anna Ternheim
Sen drog allt igång, Sanna Bråding och Anton Berg kom ut på scen, och först ut på scen var då Anna. Som vi längtat, både Cicci och jag...men mest Cicci. Över ett år sen senast vi såg henne...
7 november 2004 såg vi henne första gången som förband till Lars Winnerbäck i Lund. Cicci blev förälskad och jag tog lite mer tid på mig, som vanligt med andra ord, men även jag tog henne till mitt hjärta. Hennes röst, hennes vackra och djupa texter, melodier... Oerhört bra helt enkelt. Det nya albumet som kommer 27 sept lovar gott. Nu bjöd hon på sin nya singel först, Girl Laying Down, följd av tre låtar från gamla skivan, To Be Gone, My Secret och vackra Shoreline.
Och hon berörde verkligen... Kanske inte alla i vårt sällskap men det handlar om att lyssna och ta in. Och härnäst är det onsdag som gäller... Kommer bli grymt att se henne framföra nya skivan live!

Mando Diao och Lisa Miskovsky
Sen fortsatte det med Mando Diao och då blev det riktigt röj. Tycker mer och mer om dom desto fler låtar jag får höra och sen är dom ju från Borlänge :-) Han som sjöng vad han nu heter spelade av två strängar på sin gitarr men han öste bara vidare under tredje låten :-) Lisa Miskovsky var trea ut på scen men däremellan fick vi se Björne på scen... En björn som sjöng en yr låt om att han hatar snigel. Har aldrig hört honom på P3 för där har dom tydligen nåt inslag med honom på onsdagarna. För att gå tillbaka till Lisa så gjorde hon ett riktigt bra framträdande. Hon lyste verkligen på scen, precis som hon brukar göra. Ett stort leende! Sen sjöng hon bl.a. Mary från nya albumet och Lady Stardust från gamla. Och nu har jag äntligen fått höra hennes nya skiva och den är så bra. Det är sällan jag bruka säga det efter att ha lyssnat igenom en skiva en gång men här är det röj, bra arrangemang och mycket kent i låtarna. Märks så väl att Jocke Berg haft en hel del att säga till om.

Di Leva drog in som en stormvind på scen men han har jag aldrig riktigt gillat. Han är för mycket med allt prat om kärlek och att gå sin egen väg i livet... Riktigt så enkelt är det inte. Han kastade ut frukter som vanligt och tur var det att man slapp få någon i huvet. För något år sedan var det ju nån förståndshandikappad som fått frukt på sig på någon konsert och det blev ett himla liv i kvällspressen.

Agnes
Promoe uppträdde också innan det äntligen var dags för Agnes. Lite dålig organisation gjorde att det blev galet stressigt för henne och hon höll knappt på att få micken innan hon skulle börja med introt till Champion... Men hon gjorde den så underbart bra. Den låten passar henne perfekt och tonen innan hon sjunger Champion är så grym... Marre spelade in och det var ju en viss skillnad på när fansen sjunger jämfört med hur Agnes låter :P Den låten är nog den bästa jag hört hittills med Agnes... Sen sjöng hon givetvis Kick Back Relax! och den låten är ju inte så mycket sämre om man säger så. Härlig gung och typisk hitlåt och Agnes såg att trivas väldigt bra på scen. Tittade mot oss flera ggr, försökte läsa på banderollerna som satts upp och ja...

Sen återstod bara Right Here Right Now. Fast man hört den så många ggr så går den inte att tröttna på. För Agnes har fått den att lyfta ytterligare ett snäpp under sommaren. Fråga mig inte hur det gått till men så är det. Vi försökte oss på ett ros-regn under låten men det lyckades väl bara halvt. Några rosor kom iallafall upp på scen och resten fick en vakt snällt plocka upp och lägga på scen. Ett grymt framträdande som vanligt av Agnes och riktigt roligt var det när hon blev intervjuad efteråt och sa att hennes bästa konsert var i Eskilstuna där det var nalleregn. Tala om att hon fick oss att jubla då!

Resten av det som hände i helgen får jag ta i tisdagens blogg för nu blev det väl mycket igen. Ni ska ju orka läsa det också... Men jag måste faktiskt säga att jag tyckte det var roligast att se Anna Ternheim. Hälften av er som läser tycker väl jag är galen nu men då får ni väl tycka det :P
Måste avsluta med att jag börjat förstå vad som är så bra med Panic! At The Disco... Och så kan jag väl passa på att tacka Agnes för att hon gjort mig uppmärksam på dom.

The best days are not planned
by common sense
by lack of time
You just happen to be
where everything feels fine

It’s a new secret I have found
Anna Ternheim - My Secret