Det finaste någon kan få

En sammanfattning av två dagar får det bli eftersom det inte blev någon blogg igår. Lördagen hade jag tänkt börja på stan där jag tänkte se Charlotte Perellis och Pernilla Wahlgrens modeshow med efterföljande signering. Jag vet inte om det framgått så tydligt här att jag gillar Charlotte väldigt mycket men hur som helst så råkade jag sova lite för länge så jag kom aldrig iväg. Satte istället på radion, P3, där det var P3 Star. Det var inte så intressant egentligen men helt plötsligt så gör dom reklam för en P3 kväll i Kungsträdgården nästa lördag, med bl.a. Agnes.

Hastigt och mindre lustigt letade jag reda på mer info på P3:s hemsida och mycket riktigt så stämde det. Agnes tillsammans med bl.a. Anna Ternheim, Lisa Miskovsky och Mando Diao ska uppträda. Slängde ut info på Agnes-Carlsson.nu och pillade med det ett tag innan jag smsade Cicci om den stora nyheten. Eftersom vi båda ser framemot Ternheims andra skiva så kände jag att hon kanske skulle vara på och det visade det sig att hon var när hon ringde lite senare. Nu ska det bara planeras på ett vettigt sätt eftersom jag lovat bort mig under större delen av dagen men som tur är så börjar det inte förrän 19.30.

Cicci berättade också att dom visade från Rix FM-festivalen i Kungsträdgården på TV6. Så då var det bara att slå på den kanalen och se en massa trevliga framträdanden, Patrik Isaksson, Eric Gadd, Helena Paparizou, Shayne Ward och Carola. Riktigt kul! Samtidigt pågick det hockey, Sverige-Tjeckien, på 1:an och det var lite jobbigt att missa men jag hann se större delen av matchen iallafall. Sverige vann med 4-2 och den f.d. Leksands-målvakten Johan Backlund fick vinna i sin landslagsdebut som han klarade av riktigt bra.

Sen blev det en del flummande vid datorn. Yrade med Emmy, Jassi och Marre. Den sistnämnda var helt lycklig över att ha varit och sett och träffat Linda Bengtzing, kul! Emmy var förvirrad i vanlig ordning och Jassi yrade mest om Junior Song Contest som skulle gå på kvällen där hennes kompisar skulle vara med, Bianca Wahlgren-Ingrosso och Malin Eriksson. Jag lovade att rösta på dom för hennes skull och det var precis vad jag gjorde lite senare. Såg stora delar av programmet och Jassis kompisar blev tvåa, wiie! :-) Själv blev jag oerhört imponerad av vinnaren, Molly Sandén, som hade en fantastisk röst. Hon vann ganska överlägset visade det sig och när jag kollade runt lite så såg jag att hon vunnit några talangtävlingar. Förmodligen en tjej som går en artistkarriär till mötes.

Kvällen avslutades med en mumsig kebabpizza och framför datorn där jag pratade en del med Weez, planering av A-C.nu och lite annat smått och gott.

Det blev riktigt sent innan jag kom i säng natten till söndagen. Cicci var ute och slog runt och jag var naturligtvis uppe och väntade. Hon hade haft det bra och lyckats se en kändis, ja han var en kändis iallafall, Micke från Skilda Världar, eller Hampus Björck som han egentligen heter.
Jag sov länge och kom upp lagom för att se friidrotten från Berlin på 4:an. Kajsa Bergqvist fick nöja sig med en andraplats och hon har inte vunnit en enda stor tävling den här säsongen trots att hon hoppat högst av alla. Det är inte alltid så logiskt. Och grymt imponerade lopp av Asafa Powell på 100 m och härlig spjutkastning av norrmannen Andreas Thorkildsen och finländaren Tero Pitkämäki. Efter friidrotten var det hockey, Sverige-Finland, där Finland till slut vann med 3-2.

Sen fick vi besök av min moster och hennes man och mormor och morfar. Jag blev gratulerad i efterskott efter min födelsedag av min moster, fick pengar, och sedan pratade vi lite om bl.a. framtiden. Det är inte lätt att veta vad man ska säga då men det är ju som det är, det finns inte hur mycket jobb som helst och man får ta allt som det kommer. Och så hade vi glasskalas!
När folket hade gått fastna jag lite vid datorn. Kollade in alla resultat från friidrotten som varit i helgen, många tävlingar att hålla reda på, och yrade lite på msn. Snackade om hångel med Jassi och Emmy, haha!

Sen gav jag mig ut och sprang lite. Körde den banan där jag ska tävla på torsdag och det kändes helt okej. Höll ett lågt tempo och valde klokt nog att inte ta någon tid och banan var sig lik sen jag sprang den sist för ett par år sen. Sen får vi se hur fort det kan gå när det väl gäller. Det blir viktigt att inte förivra sig i början eftersom det är väldigt mycket uppför då.
Senare under kvällen såg jag bl.a. på Beck där följande dialog utspelades mellan Beck och hans granne och det stämmer ju verkligen in på mig:
Beck: Sover du aldrig?
Grannen: Ne, aldrig på nätterna, det är för amatörer.

Sen smärtar det alltid lika mycket att se ens vänner må dåligt. Ibland vet jag inte vad jag ska säga eller göra men jag försöker stötta så gott jag kan. Men jag blir frustrerad och lessen. Jag förstår verkligen inte hur vissa saker kan få hända... Älskar er! <3