Älskade Winnerbäck!

En enormt härlig helg har det varit. Allt har varit väldigt lyckat och gått bra förutom att vi fick ont i fötterna av att gå så mycket. Cicci fick en otäck blåsa och riktigt ont under lördagen men det gick bra ändå. Tänkte dock dela upp bloggen i lite olika etapper för att det inte ska bli för mycket på en gång och för att göra det rättvist måste jag börja med torsdagen och Lasse Winnerbäck & Hovet på Stångebro Sportfält i Linköping. Cicci och jag hade bestämt att hon skulle ta tåget till Linköping och komma fram tid vid sex-tiden och så långt gick allt bra. Var bara det att jag inte kom hemifrån i tid så hon fick gå ungefär halva vägen mot Stångebro själv men det klarade hon ju utmärkt! :-) Sen lämnade vi Ciccis väska i bilen och traskade mot entrén och Stångebros gröna gräsmattor. Vi kom in en knapp timme innan förbandet, Christian Kjellvander, skulle gå på. Det var riktigt varmt så vi strövade runt lite på området, tittade på all merchandise, fanns en hel del snygga saker, och så köpte vi varsin dricka för att klara oss i värmen. Hade ju inte varit så snyggt att svimma mitt i allt.

Framåt sju började folk resa sig och packa ihop sig vid scen så vi hängde på och skaffade oss bra platser i mitten en bit bak. Solen stekte i nacken på oss men som tur var försvann den ungefär samtidigt som Lasse & Hovet gick på scen kvart i nio. Scenen var täckt med ett gråaktigt tyg och den var riktigt djup skulle det visa sig... Christian Kjellvander gick på scen halv åtta och körde i ungefär 45 minuter. Han har en grymt bra röst den gode Christian och gjorde bra ifrån sig, men jag har inte riktigt fastnat för honom än. Har inte riktigt tagit mig tid till att lyssna på hans texter och dom ska ju säga en hel del.


Christian Kjellvander

Sen var dags att göra om på scen, fixa och trixa innan det äntligen var dags för det vi väntat på! Till tonerna av dalamusik, grymt härligt intro med fioler, så kom Lasse Winnerbäck & Hovet in och ställde sig på en rad. De tackade för ovationerna och intog sedan sina platser på scen. Ett skynke, backdrop, hade tagits ner och scenen blev nu dubbelt så djup som den var innan. Och bakom allt hängde en backdrop med texten "Lasse Winnerbäck & Hovet" i svarta bokstäver. Sen drog det igång och den här gången öppnade dom med "Min älskling har ett hjärta av snö". Det kändes lite oväntat men det gick hem bra hos publiken så stämningen blev kanon direkt. Sen följde "Sen du var här" och "Nånting Större" innan det var dags för den första oväntade låten, Lång dag. En lugn låt med härlig känsla som är b-sida på singeln "Elegi". Sen kom en grym version av "För Dig" där Lasse hade dragit upp tempot på låten ett snäpp. Blev en rolig låt men det var inte alldeles enkelt att sjunga med!


Idde Schultz och så Lasse W!

Roligt var det att Jens Back, som för övrigt var på hemmaplan, fick större utrymme på scen än vad han fått tidigare. Nu stod han längt framme vid scen och spelade dragspel och saxofon, han stod vid Idde och Anna och spelade och var runt betydligt mer än tidigare då han mest stod på sin kant, halvt i skymundan. Kul med lite nya grepp för trots allt blir det ju ganska likt det man sett tidigare scenmässigt sett, dom står uppställda likadant och så. "Fria Vägar Ut" var en annan låt som kändes oväntad men det är ju dom låtarna som gör hela spelningen roligare. Lite av spänningen på en Lasse-konsert är ju vilka mindre kända låtar som han ska köra. Och så kom "Söndag 13.3.99", en av mina favoritlåtar med Lasse och en av dom som berör mig mest, och då sjöng jag såklart för full hals.


Josef Zackrisson, basist i Hovet

Som vanligt kändes spelningen helt grym, allsången ekade under dom mest kända låtarna, som "Elden", "Dunkla rum" och så naturligtvis "Hugger i Sten". Och när Lasse sjunger "Elegi" så är det, sen den magiska kvällen i Cloetta Center den 19 oktober förra året, omöjligt att inte tänka på Anna Ternheims version. Jag hoppas verkligen att hon låter den leva vidare under sina spelningar i höst. Riktigt kul var det att höra "Inte för kärleks skull" som han hade plockat ut från sin allra första platta. Den låten och Elegi tillsammans med Du hade tid hörde till mitten av konserten där han lagt in några lugna låtar och stora delar av Hovet gick av scen. Sista låten innan dom gick av scen för första gången var "Söndermarken". Den vackra låten som beskriver lite om hur Lasse kände det under sin uppväxt i Linköping. Och hur mäktigt är det inte när flera tusen kan texten utantill på en låt som varar i sju minuter? Grymt!


Johan Persson på dragspel, Anna Stadling och Idde Schultz i bakgrunden

Åt Samma Håll, Stockholms Kyss, Solen i ögonen, Ingen soldat och Kom ihåg mig var dom fem låtarna som kördes som extranummer. Härlig allsång under alla låtarna och den här gången fixade Lasse texten på Stockholms kyss, vilket han ju inte gjorde när vi såg honom i Malmö i våras. Kom ihåg mig avslutade det hela och den lugna versionen som dom hade under förra turnén var kvar. Som vanligt hade man en grymt härlig känsla när man gick från konserten. Lasse lyckades t.o.m. få till lite mellansnack den här gången, om alla gånger han spelat i Linköping, och när vi skulle ta i så det hördes till olika ställen i Lkpg och även till Norrköping under "Hugger i sten" och så nämnde han att dom skulle till Per Gessles hemstad Halmstad dagen efter för att höra vad dom hade att bjuda på, och publiken svarade med burop!


LW!

Kul var det med några nya versioner av vissa låtar, sånt gör det hela mycket roligare. Och dom recensenter som fått för sig att det hela gick på rutin kan ju inte ha sett Lasse tillräckligt många gånger. Ringde till lite folk oxo så att dom fick ett smakprov på hur det lät. Hoppas att ni blev nöjda med vad ni hörde! Och naturligtvis tog jag en hel del bilder och videoklipp under konserten.
Så som ni kan förstå var Cicci och jag riktigt nöjda och glada när vi åkte hemåt strax efter elva...


En översiktsbild

Någon har valt att bestämma hur kärlek går till
med regler och råd
Så därför inatt, ska vi älska som fåglarna vill
Klippa nån tråd
Stormen tar fart över frosten igen
Och vilsen väntar på värmande vän
När som jag tröttnat på Jag Min och Mig
blir jag svag, blir jag rädd, att nånsin förlora dig
Håll om mig inatt
Lars Winnerbäck - Inte för kärleks skull