Emmy!

J. blir sämre och jag vågar knappt tänka tanken...

Hur som helst så tänkte jag skriva om Ciccis och min Svärdsjö-tripp i den här bloggen. Jag satt och skrev ner allt under tågfärden ner till Cicci idag... Och det handlar alltså om något som hände i lördags.

Efter att ha sovit dåligt natten till fredagen blev det ännu en natt med för få timmars sömn natten till lördagen. Detta efter en underbar festivaldag men mer om det i en annan blogg. Cicci och jag gick upp runt halv åtta för att vara klara för frukost runt åtta. Men nu dröjde frukosten av olika anledningar och hastigt och mindre lustigt fick vi väldigt bråttom. När vi lämnade vårt "Bed & Breakfast-ställe" hade vi drygt tio minuter på oss tills bussen skulle gå, vilket fick till följd att vi fick springa stora delar av vägen. Jag hade riktigt värdelösa skor och det var nog då som jag såg till att mina fötter fick sig så mycket stryk att dom värkt och varit väldigt ömma sen dess. Men det är smällar man får ta, speciellt som vi hann med bussen. Det var i sista stund som jag kom fram och klev på och Cicci kom strax efter. Det hade ju varit riktigt pinsamt att ringa Emmy och säga att vi missade bussen.

Vi åkte till Falun, såg Lugnets Skidstadion på vägen in i stan, och där bytte vi buss för att ta oss till Svärdsjö. Vi åkte genom ett riktigt fint landskap, förbi sjöar, skogar och små samhällen och till slut kom vi fram. Efter ett par minuter hittade Emmy fram till oss, wiiie! :-) Vi kramades lite och började så sakteliga gå längs med vägen för att ta oss en titt på hur Svärdsjö ser ut. Vandringen gick förbi en skoaffär, en klädbutik, en färghandel, en järnhandel och en handelsbod. Utöver det visade det sig finnas ett apotek, en mataffär, två pizzerior och en kiosk. Så jag blev riktigt imponerad över hur mycket butiker och grejs det fanns. :-)
Emmy undrade om jag fortfarande tyckte att hon pratade dalmål och ni kan ju gissa vad jag svarade. Hon har en sån underbart skön dialekt som jag och Cicci senare döpte till Svärdlängska.
Jag kan njuta hur länge som helst av att höra Emmy prata, och det verkar hon ha lite svårt för att förstå, haha! Sen förklarade Emmy att hon säger en del saker som hon inte vet om att hon säger, något förvirrat. Emmy hade något svårt med Ciccis dialekt verka det som men annars tror jag nog att det gick bra.

Vi gick in en sväng på handelsboden där jag och Cicci handlade lite kort och godis, till Emmys stora förtjusning. Frågade om Emmy ville ha en smörgås också, men det ville hon ju inte, hahaha! Och samtidigt sprang Emmy runt och tittade igenom min mobil, på meddelanden och bilder, så om jag hade något hemligt där lär det vara avslöjat nu.
Sen traskade vi tillbaks igen och kom på att vi ville ha glass. Vi var i en affär där Emmy inte gillade folket i kassan och varför behöver vi inte gå in på här, men jag tror att dom tycker Emmy är så snygg och det är därför dom tittar så mycket på henne. Till slut hittade vi i alla fall en kiosk med glass, det blev en skaplig omväg dit, men under den hade vi väldigt roligt, vilket vi iofs hade hela tiden! Det var inte många stunder som vi inte skrattade om man säger så.

Jag valde min glass ganska snabbt men värre var det för Cicci och Emmy. Tala om att ha beslutsångest. Emmy valde borde glass för glass tills hon bara hade två att välja emellan, haha!
Och när Cicci betalt sin glass så hände det värsta tänkbara. Hon tappade en tia under en disk så att hon inte kunde komma åt den. Inget jag skulle bry mig så mycket om och inte Emmy heller men för Cicci var det värsta katastrofen. Jag vet hur mycket sånt där stör henne och det tog en halv evighet innan hon glömde bort det. Och sen när hon väl gjort det så var Emmy tvungen att påminna henne igen, gaah! Och när vi väl började äta våra glassar så var Emmy nästan lika seg på att äta upp sin glass som Cicci, och det vill inte säga lite. Men vi hade ju ingen större brådska
och visst ska man njuta av goda saker. Det kanske är mig det är fel på?
Och mitt i allt glassätande så dyker Lasse Berghagen upp och går in i kiosken. Jag trodde jag såg helt galet men Emmy förklarade att han har ett sommarställe i närheten. Men hon hade aldrig sett honom där tidigare. Av alla ställen så ska vi möta en kändis i Svärdsjö! Dessutom visade han lite divafasoner när han parkerade med halva bilen på trottoaren istället för på parkeringen där det var gott om plats.

Sen vandrade vi vidare förbi Emmys hus, det såg riktigt fint ut, det lilla vi såg. Jag tog upp min kamera och Emmy ville givetvis titta på bilderna i den också. Nyfiken flicka!
Sen ville jag ju ta lite bilder på henne och vi flummade iväg till en fotbollsplan vid Emmys förra skola. Där tog jag först en del bilder på Cicci och Emmy och sen tog Cicci några på mig och Emmy. Det blev galet flummigt och än värre blev det när vi skulle ta på oss alla tre. För hur lätt var det att få med alla på bilden och hur ofta var det inte nån som gjorde nån ful min eller blundade? Sen är ju både Cicci och Emmy lika petiga och kräsna när det gäller dom själva så det var inte många bilder som dom var nöjda med. Själv tyckte jag att båda blev bra på nästan alla bilder. Tiden gick fort och det var dags för mig och Cicci att dra oss tillbaks till Borlänge. Vi tog avsked och hoppade på bussen som gick åt fel håll. Vi kom till Falun åt båda hållen men vi åkte tydligen den längsta vägen. Jaja, huvudsaken var iallafall att vi kom dit och därifrån.

Och äntligen fick jag träffa Emmy och Emmy sin smörgås! Riktigt roligt och flummigt blev det också men vad annat var att vänta. Emmy är ju en sån oerhört rolig och skön tjej. Så det var en väldigt lyckad visit vi hade i Svärdsjö mitt i all festivalyra.