Hon kände igen mig..!

Turnén är avslutad. Det som började i torsdags med The Sounds på Tivoli slutade idag med Agnes i Helsingborgs Konserthus. Och som det slutade. Cicci och jag hade fått perfekta platser på 4:e raden framifrån, bättre platser fanns nog inte att få tag på. Agnes skuttade in till Stranded några minuter efter utsatt tid och publiken, i den fullsatta konsertsalen, tände till. Agnes fortsatte med Emotional och Get My Math innan det var dags för enormt fina Let Me Carry You. Hon gör den så oerhört bra med sin vackra och unika röst. Publiken, som precis som på alla andra konserter, mest bestod av småtjejer var med på noterna och det blev riktigt bra stämning genom hela konserten. Arrangörerna blev lite tagna på sängen när det vällde fram småtjejer helt plötsligt under Forever Yours och det tog ett litet tag innan dom hade hunnit få bort dom. Lite småroligt och Agnes såg ut att uppskatta det trots allt. Konserten flöt på bra och Agnes såg ut att trivas väldigt bra på scen. Det kändes som att hon blivit betydligt säkrare och på det sättet lyckades fånga publiken mera, vilket var riktigt kul. Bra stämning gör det hela så mycket bättre. I believe är så vacker när hon sjunger den med endast Adam som ackompanjemang på gitarr. Jublet var på topp när hon rev av sina favoritlåtar från Idol och naturligtvis som bäst när hon med sin enormt härliga inlevelse avslutade med Right Here Right Now. Charmen, inlevelsen och den unika rösten. Tre saker som karaktäriserar Agnes. Rysningar gick genom kroppen flera gånger under konserten. Hon är så grymt bra!

Efteråt inhandlade flickan och jag varsin t-shirt och väntade på signeringen. Efter en stund kom Agnes ut tillsammans med två snubbar från United Stage. Hon gjorde en snabb signering, Cicci hann få sin singel signerad, innan hon till mångas besvikelse var tvungen att gå igen. Möjligen beroende på att det var lite riskabelt och rörigt. Vi gav dock inte upp så lätt. Man har ju varit med förr. Efter att Cicci hälsat på ett par som hon kände så skuttade vi ut och gick till dörren som leder in till sceningången, bakvägen alltså. Efter ett tag bestämde vi oss för att gå och köpa något att ge Agnes när hon kom ut. Vi hittade en bukett tulpaner och köpte också ett kort med passande Helsingborgs-motiv. Något ska hon ju ha som minne också när blommorna vissnat, tänkte vi. Vi gick med raska steg tillbaka och hoppades att hon inte hade hunnit komma ut, vilket vi märkte att hon inte hade då det stod kvar ungefär 10 pers. till som väntade på henne. Jag passade på att ge lite credit till en av dom som höll på att lasta in alla högtalare och andra saker som använts på konserten för hans snygga kläder, jacka och keps med trycket "Lars Winnerbäck & Hovet Sommarturné 2005". Cicci ville ha kepsen men den fick hon klara sig utan. Vi väntade några minuter till och sen kom Agnes med följe äntligen ut. Dom förklarade snabbt att dom hade väldigt bråttom och gick med snabba steg iväg. Alla som hade väntat kom av sig lite men jag fann mig snabbt och sprang ifatt Agnes och gav henne våra blommor och kortet. Sedan märktes det att hon kände igen mig från Göta Lejon då vi gav henne stjärnan och hon såg riktigt glad ut. Hon hälsade glatt och jag förmedlade min hälsning från folket som varit med på presenten och bad mig hälsa till dom andra som varit med på presenten att hon blev väldigt glad för den sedan var vi tvungna att ta avsked....wiie! Riktigt kul att hon kände igen mig! En riktigt lyckad kväll som ni säkert förstår och jag svävade lite på moln ett tag efteråt. Cicci tyckte också det va riktigt trevligt såklart.
Nu ser vi reprisen på Lost från förra veckan innan det är dags att sova. Sedan lämnar jag Helsingborg med buss imorgon kl. 10:55. Tråkigt men sant... Marsveckan är slut men snart är jag härnere igen. Då är det herr Wimsebäck som gäller.