Livet som en tavla...

Låg och läste Yannick Tregaros bok Hopp & Kärlek idag. I den får man sig verkligen en och annan tankeställare och det är en av anledningarna till att han skrev boken. Han har haft ett oerhört innehållsrikt liv trots att han bara är ett år äldre än jag och hans filosofi som tränare köper jag nästan rakt av. Att jobba med personerna utifrån flera perspektiv, inte bara det idrottsliga är väldigt viktigt men något som försummas väldigt ofta.

Tregaro har en del i boken som handlar om Träning av hela människan där han bl.a. beskriver livet som en tavla omsluten av en ram. När han var 16 år kretsade hela hans liv kring friidrotten. Skolan och kompisarna var åsidosatta och betydde inte alls lika mycket. Sedan hände något när han träffade sin första flickvän vilket gjorde att han kände sig mer hel och bättre som person. Hans liv fick en bredare mening då han fick någonting mer som också betydde mycket. Han insåg hur viktigt det är att trivas med hela sitt liv. Det där är något som jag själv känner att jag upplevt. Länge kretsade nästan hela mitt liv kring sporten som i mitt fall bestod av att följa sport på tv, i verkligheten, uppdatera hemsidor som har med sport att göra, och att träna löpning... Sedan hände det något när jag började intressera mig mer för tjejer och den stora skillnaden uppenbarade sig när jag fick kontakt med Cicci och vi började träffas. Då märkte jag att jag fick mindre tid över till det jag gjort tidigare men samtidigt trivdes jag betydligt bättre när jag hade Cicci i mitt liv. Jag fick upp ögonen för musik i betydligt större grad och nu har vi varit på x antal underbara konserter som jag förmodligen aldrig fått uppleva annars. Kombinationen med en flickvän som alltid finns där, även om vi bor på avstånd, sporten, musiken och för närvarande studier är ett liv jag trivs väldigt bra med.

Men sedan gäller det att forma sig ett liv med lagom mycket saker. Som Tregaro skriver så är kvalitet viktigare än kvantitet och därför blir det inte bra om man försöker göra mer än man hinner med, dvs. försöker klämma in för många saker innanför ramen, för att komma tillbaks till tavlan. Då går tavlan sönder och man går in i väggen, prestationerna försämras. Om sedan tavlan är halvfylld blir man understimulerad eller lat. Men för den skull är det viktigt att ta sig tid till att vila. Är tavlan lagom fylld har man förutsättningar att prestera bra. Som idrottsman, som människa, i privatliv och på sin arbetsplats eller skolan. Det var Tregaros visdomsord.
Tänk på vad ni gör med erat liv. Fyll erat liv med meningsfulla och lagom många saker så presterar ni bättre och mår bättre.