I´m Yours...

Sommarens höjdpunkt är över så nu kan det bara gå utför. Ne, riktigt så illa är det inte men det känns allt lite tomt och tråkigt. Det som man sett framemot så länge är över. Men det blev helt fantastiskt och fint ännu en gång. Tredje gången Cicci och jag var där och den här gången fick jag ännu ett antal minnen att lägga till alla dom andra. Underbart att Emmy äntligen var med på festivalen. Då fick jag uppleva flera bra spelningar tillsammans med två av dom som betyder allra mest för mig. Den här gången fick vi även möjlighet att se flera artister som vi inte lyssnat på tidigare men som jag lyssnat in mig lite på via myspace innan. En liten lista med dom fem bästa spelningarna kommer jag presentera i en blogg om ett par dagar men jag måste skriva om det dag för dag. Att skriva en blogg om hela festivalen gör den inte rättvis på något sätt. Då hade det dessutom blivit väldigt mycket skrivet på en gång. Nu ska jag försöka få ihop tre lite mindre bloggar.

Torsdagen inleddes i Norrköping för bilfärd upp till Borlänge. Det började mindre bra eftersom vi av någon anledning, stress troligtvis, glömde delar av packningen så vi var tvungna att vända och hämta det, när vi åkt typ 4 mil. Skapligt onödigt och tur att vi var ute i god tid. Annars gick resan bra och vi hittade fram till vårt vandrarhem. Vi drog in till stan omgående och fixade band och ställde oss i lång kö till entrén. Jag gav upp möjligheten att se Markus Krunegård och Melissa Horn men kön gick oväntat snabbt och hastigt och mindre lustigt så var vi inne.

Vi hann se delar av både Krunegårds och Horns spelningar. Jag är grymt imponerad av Krunegård. Både hans eget projekt och med Laakso. Det känns extra kul då jag faktiskt sjungit i Norrköpings Gosskör med honom. Kul att någon kan slå igenom så stort som man vet vem det är. Melissa Horn är en blivande stjärna. En enormt fin klang i rösten och med riktigt vackra låtar. Jag har svårt att tro att hon inte kommer slå igenom stort. Första gången publiken sjöng med i hennes låtar, sa hon... Hon blev berörd och det förtjänade hon. Helt klart en av festivalens höjdpunkter och överraskningar.

Sen såg vi lite av Miss Li även om hon placerats på en alldeles för liten scen. Det är kanske det enda att klaga på. Att flera scener är väl små. Men hon körde igång med sin svängiga musik och visst är den speciell men häftig. Något enformig dock men hon har hittat ett eget sound och gör det bra. Så var det dags för Amanda! Den första hela spelningen vi såg. Med Emmy dessutom. Så härligt att få träffa henne igen. Har saknat henne... Amanda hade speltid samtidigt som The Hives men trots det var det ganska mycket folk och bra drag. En härlig spelning bjöd hon på och hon har verkligen något speciellt. Däremot måste hon slipa på sitt mellansnack för det blir något pinsamt emellanåt.

Såg slutet av Hives spelning och trots att jag inte gillar deras musik så mycket så rycks man med av deras liveframträdanden. Pelle öser verkligen järnet och är ett enda stort ego om bandet.
Första dagens höjdpunkt var Jason Mraz och han levde verkligen upp till det. Trots dåliga recensioner så är nog dom flesta i publiken överens om att det var en grym spelning. För han har så mycket mer än I´m Yours. Skön pop och han fick med sig publiken. Mysigt var det på sina håll också... :-)

Nu har jag redan skrivit mycket mer än vad som var tänkt men dagen avslutades i alla fall med The Wombats och Sahara Hotnights. Hotnights var helt grymma som vanligt. Jag kan inte få nog av dom! Perfekt avslutning på dagen.


Well open up your mind and see like me
Open up your plans and damn you're free
Look into your heart and you'll find love love love love
Listen to the music of the moment people dance and sing
We're just one big family
And it's our God-forsaken right to be loved love loved love loved
Jason Mraz - I´m Yours